- Project Runeberg -  Tiden går : levnadsminnen / III /
142

(1931-1941) Author: Janne Nyrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

V åra generalkonferenser

tiden, då Immanuelskyrkan ännu hade sin gamla estrad
på nedre botten. Denna var då alltid smakfullt och rikt
dekorerad till högtiden. Det var ju både illa och väl, enär
blommor och dylikt gärna skymma utsikten, om icke
nödig hänsyn i tid tages till denna omständighet.

Lektor Waldenström ledde högtiden och märkte under
det pågående föredraget den alltför skrymmande
dekorationen. Han kom då till mig och bad mig omedelbart
ta bort de stora palmerna. Jag nekade, då jag menade, att
vi icke skulle störa föredraget, men väl komma ihåg det
till en annan gång. För tillfället syntes den gode lektorn
vara nöjd med min opposition och gick tillbaka till sin
plats. Men en liten palmkvist vajade för vinddraget och
berörde irriterande gång på gång hans hjässa. Jag såg
hur besvärad han var. Bäst det var vinkade han på J. P.
Johansson, som nu utan vidare började befria estraden
från dekorationen. Utsikten blev ju bättre, men
predikanten blev ohjälpligt störd. Efteråt voro vi alla överens
om att förändringen var bra, men den kostade för mycket.

Inre missionens fest är ej mindre högtidlig,
betydelsefull och minnesrik. Även den samlar numera nästan lika
stor publik. Programmet är i stort sett detsamma, men
syftar till verksamheten i hemlandet. Ett anförande
erinrar om de under verksamhetsåret till den eviga vilan
inkallade. Från missionsskolan utgångna elever avskiljas
för sin blivande gärning i missionen här hemma. Vid
konferensen kallade distrikts föreståndare insättas i sitt
ämbete på samma sätt — alla med bön och händers
på-läggning. De unga predikanterna få, i likhet med
missionärerna, mottaga var sin bibel, en sinnebild av den
uppgift de fått och en påminnelse om det medel, i vilket de
allena kunna lösa den. Herrens ord är en hammare som

142

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:41:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidengar/3/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free