- Project Runeberg -  Tiden går : levnadsminnen / III /
233

(1931-1941) Author: Janne Nyrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Konferensen i Oxford

den yttre ledningen. Han var konferensens värd.
Humorist i högsta grad, sörjde han för att måltidsstunderna
icke blevo några döda punkter utan fulla av
vederkvickelse på alla sätt. Bäst det var såg man honom stiga upp
på en stol eller en bänk och på sitt glada och fria sätt
delgiva programmet för de närmaste timmarna och
påminna de annars självständiga herrarna om att iakttaga
ordning och punktlighet överallt. Det var en värd och
ceremonimästare utan like. Alltid glad och fryntlig,
hjälpsam mot oss utlänningar, som kände oss mer eller
mindre främmande för de förhållanden, som mötte oss.

Tre gånger dagligen samlades alla deltagarna till en
bön- och uppbyggelsestund, varvid en betraktelse hölls
av någon delegat från de skilda länderna. Dessa stilla
stunder voro av stort värde, och känslan för
världsmissionens utomordentliga betydelse likasom ock trons
segervisshet på dess framgång i världen fördjupades därvid.

Att referera förhandlingarna vid detta möte skulle
föra mig för långt. Endast några drag från de intryck
jag fick av det hela. Det markerades starkt, ej minst
av ordföranden dr Mott, att missionen bland icke
kristna folk med Oxfordkonferensen nå,tt fram till en
betydelsefull milstolpe i utvecklingen. Edinburgh 1910 var
den sista konferensen för de sändande länderna. Vi ha
nu hunnit fram till den dag, då även de mottagande
måste ha ett ord med i förhandlingarna. Vi måste taga
konsekvenserna av vår egen seger, sade en annan talare.
Den infödda kyrkan i ett stort folk måste bli en
självständig sådan. Kina ville icke upptaga eller omsätta alla
de olika kyrkobildningar, som finnas i västern, men
önskade komma fram till en nationell kristen kyrka i
gemenskap med dessa, från vilka de mottagit evangelium. Det

233

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:41:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidengar/3/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free