Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konferensen i Oxford
framhölls ock att så länge de infödda kyrkorna behövde
hemförsamlingens andliga fostran och ekonomiska stöd,
vore det både rätt och hälsosamt, att man ginge sakta
framåt med kravet på självstyrelse.
Evangeliets fulilhet fick icke på något sätt avtunnas
vare sig i lära èller genom att tillbakaträngas av andra
intressen. Missionens stora och heliga uppgift måste
alltid stå i förgrunden. Budskapet fick icke försummas.
På denna punkt fördes kraftfulla debatter, som dock
förde till evangeliets seger. Enhet mellan kyrkorna och
enhet mellan nationerna — att missionens väg må ligga
öppen och dess inneboende kraft helt uppenbaras — var
en allmän längtan i konferensen. •Kristendomen var liv,
innan den ännu antog någon kyrkoform. Ej i teori utan
i praktik skall enheten förverkligas. En levande enhet
i en organism och icke en mekanisk i en organisation,
var det man lyste och längtade efter När vi
fullgjort det stora missionsbudet: »Gån ut och prediken
evangelium för alla folk», komma formerna av sig
själva.
Den mest spännande frågan under Oxfordkonferensen
gällde evangeliet och de sociala problemens förhållande
till varandra i missionsarbetet ute på hednafälten. Den
faran låg nämligen för handen, särskilt i missioner från
den anglosachsiska världen, att skolor, sjukhus, industri
o. dyl. upptog allt intresset, under det man glömde bort
det väsentligaste av allt, förkunnandet av evangelium
för folken. Detta är ju dock den kristna missionens
huvuduppgift. Ställes den i bakgrunden, kan det lätt hända
på andra håll, vad som skedde i Japan.
En japan yttrade till en missionlär följande: »Nu ha
missionärer lärt oss och våra barn många goda och nyt-
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
