- Project Runeberg -  Tiden går : levnadsminnen / III /
252

(1931-1941) Author: Janne Nyrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Konferensen på Oljeberget

Även här sjöngo vi en sång, och någon ledde oss i bön.
En man i sällskapet, en afrikan, svimmade. Det blev stor
rörelse i hopen. Mien en arab satt på sin åsna och
betraktade det för honom egendomliga skådespelet. Han
skyndade in i hopen och erbjöd sitt riddjur åt den sjuke,
som dock snart kvicknade vid igen. Man hjälpte honom
upp på åsnan, och under stort jubel anträddes färden upp
till barackstaden, vårt tillfälliga hem. Araben, en främling
för oss alla, såg lycklig ut och från mångas läppar
hördes den träffande anmärkningen: »Detta är ju alldeles
som i evangeliet. Herren behövde åsnan och araben
ställde den då genast till förfogande.»

Men färden på hålvägen gick vidare högre upp på
sluttningen av Oljeberget, och därmed fingo vi Jerusalem
inom synhåll. Här stannade åter biskopen och under
gripenhet läste han följande:

»Då han nu kom närmare och fick se staden, begynte
han gråta över den och sade: O, att du i dag hade insett,
vad din frid tillhörer! Men nu är det fördolt för dina
ögon. Ty den tid skall komma över dig, då clina fiender
skola omgiva dig med belägringsvall ooh innesluta dig
på alla sidor. Och de skola slå ned dig till jorden, tillika
med dina barn som äro i dig, och skola icke lämna kvar
i dig sten på.sten, därför att du icke aktade på den tid
då du var sökt.»

Det var dödstyst i främlingsskaran. Med blottade
huvuden voro alla försänkta i stilla bön om väckelse över
folken på jorden.

Ännu fortsattes vandringen, tills vi kommo till en
punkt, där vägen började luta ned mot Kidrondalen. Här
lästes dessa Herrens ord:

»Och då han kom nära foten av Oljeberget, begynte

252

pa i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:41:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidengar/3/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free