Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harsprångsepoken av Redaktör Charles Cederholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Idyll norr om polcirkeln
— t.v. ungkarlsförlägg-
ningar och t.h. familje-
bostäder.
Foto C. G. Rosenberg
har behövts för materialtransporterna och amfibietanks har
med stor framgång använts för att packa snövägarna vinter-
tid och för att forcera kärr och mossar sommartid.
Hålen för fundamenten har i stor utsträckning kunnat grä-
vas med maskiner. För att återvända till transporterna har
inalles 75.000 ton material transporterats ut till linjen, varav
endast stolparna vägde 28.000 ton och faslinorna 12.000 ton.
Den 11 mars 1951 var en märkesdag för alla dem, som
arbetat på kraftstationen i Harsprånget och på kraftledningen
därifrån. Den dagen körde Harsprångets första maskin i gång
och kraftledningen kunde tas i drift i hela sin längd, visser-
ligen endast med 220.000 V men vackert så. Den dagen gavs
det första beviset på att de 114 milj. kronor, som kraftsta-
tionen kostat, de 108 milj. kronor, som lagts ned i kraftled-
ningen, och de ca 50 milj. kronor, som investerats i bl. a.
transformatoranläggningar, är väl använda pengar. Men Har-
språngets verkliga klang- och jubeldag inträffar först någon
Sang på våren 1952, då samtliga tre maskiner i Harsprånget
är i drift och då spänningen på kraftledningen höjs till
380.000 V.
Den dagen har harsprångsepoken i den svenska kraftför-
sörjningens historia börjat.
MRI IRON Sr ÖRE LR DTE Ao sl LA
Q -— VV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
