Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1951 års riksdag av Redaktör Åke Malmström - Ekonomisk politik och nya skatter - Religionsfrihetslagen, skolfrågor m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I ett fall minskades en skatt. Det var det s. k. filmstödet. en återbäring
med 20 procent av inbetald nöjesskatt för svensk film. Få ville avslå denna
hjälp åt svensk filmproduktion men krav framfördes på en kvalitetsbedöm-
ning, så att högklassig svensk film blir mera gynnad än den lägsta sortens
pilsnerfilmer. Med hänvisning till svårigheten att i förväg bedöma filmer
avslogs yrkandet, men riksdagen beslöt att en utredning skulle företagas
om möjligheterna att utsträcka stödet till kortfilmer.
Kritiken av att riksbanken i slutet av december 1950 överskred sin
sedelutgivningsrätt med 13 milj. kr. ledde till att denna höjdes från 3.5 till
4.1 miljarder kr. Bemyndigandet att ta ut prisutjämningsavgift för-
längdes med ett år för att en ohämmad stegring av de inhemska priserna
skulle kunna förhindras under rådande exportkonjunktur. Även pris-
regleringslagen förlängdes till den 30 juni 1952.
Underlag för utdebitering av kommunalskatt m. m. för 1952 och
1953 skall beräknas efter de kommunala ortsavdragen. Det genomsnittliga
utdebiteringsbehovet för kommunerna under 1948—50, vilket lägges till
grund för den provisoriska skatteersättningen, fastställes efter slutsum-
morna i länsstyrelsernas redovisningsräkningar. Även skogsaccismedel med-
räknas och eventuellt skatteutjämningsunderstöd lägges till slutsumman.
Övergångsbidrag beviljades kommuner som till följd av kommunindelnings-
reformen kan väntas få en mera kännbar skattehöjning.
Den I juli 1951 inrättades en riksskattenämnd. Den skall verka för
likformighet vid taxeringen, gå landskamrerare och taxeringsintendenter
till handa med uttalanden i taxeringsfrågor och ge förhandsbesked i taxe-
ringsfrågor.
Religionsfrihetslagen, skolfrågor m. m.
1873 års förordning angående främmande trosbekännare och deras reli-
gionsövning, den s. k. dissenterlagen, ersattes med en ny religionsfrihets-
lag. I de flesta punkterna rådde enighet men om förslaget att klosterför-
budet skulle upphävas bröt sig meningarna. Många socialdemokrater
varnade för den katolska faran, men justitieministern och andra talare
underströk, att religionsfriheten måste gälla för alla och att klosterförbudet
strider mot konventionen om de mänskliga rättigheterna. Frågan om
kyrkans skiljande från staten togs inte upp på allvar, och hr Zetterberg
invände mot de talare som anmärkt på det kompromissartade i lagen, att
man här rörde sig på ett känsligt område som kräver varsamhet och tolerans.
Enligt den nya lagen följer barn sina föräldrar i religiöst hänseende och
inträder sålunda vid födelsen i svenska kyrkan, om föräldrarna tillhör denna.
Utträde ur kyrkan beviljas efter personlig anmälan på vederbörande pastors-
ämbete och kräver inte att man ingår i annat kyrkosamfund. Regeringens
befogenhet att låta religiösa samfunds präster och predikanter viga med
civilrättslig verkan har ökats, och särskild framställning behövs ej för
begravning utan jordfästning i svenska kyrkans ordning. Ändringar i
regeringsformen vidgar möjligheterna att utan hinder av konfession inneha
allmän tjänst. Kloster får inrättas efter tillstånd av regeringen.
Den som utträder ur svenska kyrkan får individuell lindring med 40
procent av skattskyldigheten till denna. Andra trossamfund frikallas från
skattskyldighet för annan inkomst än sådan som kommer från rörelse eller
fastighet. Byggnader avsedda för den religiösa verksamheten är ej skatt-
pliktiga.
Även efter religionsfrihetslagens antagande har Sverige alltså statskyrka
och dennas präster inordnades i enlighet med tidigare principbeslut i
allt väsentligt under det statliga löne- och pensionssystemet. Ärkebiskopen
placerades i lönegrad Co 21, biskoparna i Co 20, domprostari Ca 37 och kyrko-
herdarna i Ca 27, 29, 31 och 33. Reformen beräknas dra med sig en kostnads-
ökning på 9.5 milj. kr. om året.
Under höstriksdagen bestämdes det, att den under våren beslutade
enhetsskolan skall vara kommunal och statsunderstödd. Lärarutbild-
ningsanstalter av en ny typ, lärarhögskolor, skall inrättas för att utbilda
ämneslärare, mellanskollärare och ev. småskollärare. Lärare vid privat-
skolor, folkhögskolor samt vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushålls-
skolor inordnades under det statliga lönesystemet. /
Den pågående utbyggnaden av skolväsendet medförde stora an-
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
