Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1951 års riksdag av Redaktör Åke Malmström - Ekonomisk politik och nya skatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— ee
från 60 till 80. Inkomstökningen för statsverket beräknas till 100 milj. kr.
per budgetår. Härav faller 68 milj. på spritdrycker och 25 milj. på choklad
och konfekt. Under hösten höjdes också skatteprocenten vid utskiftning |
av aktiebolags och solidariska bankbolags tillgångar från 30 till 40, och en
bestämmelse antogs mot att vinstmedel skattefritt förs över från ett aktie- | |
bolag till dess delägare genom inlösen av fondaktier (gratisaktier). I |
Vid vårriksdagens början signalerades en investeringsskatt. Den [
antogs med stor majoritet i kamrarna mot högern-folkpartiets avslags-
yrkande, trädde i kraft den 1 juli 1951 och skall gälla under ett år. Större |
företagare — med en. omsättning över 300,000 kr. under 1951 — skall
enligt den erlägga skatt med 10 procent av sin lagerökning och nyanskaffning |
av inventarier under året. Skatten kan tas ut även på avsättningar till .
pensions- eller andra personalstiftelser eller investeringsfonder. Dess huvud-
sakliga effekt väntades bli att öka de till beskattning omedelbart fram-
tagna vinsterna. Den beräknades ge statsverket 200 milj. kr.
Betydligt bittrare strid uppstod om elskatten och den tillfälliga
bilskatten. Efter sex timmars debatt i senaten och tio i den folkvalda |
fattade kamrarna skiljaktiga beslut. Alla partierna utanför regeringen gick
på avslagslinjen. Vid gemensam omröstning antogs den förra skatten med |
tre rösters majoritet och den senare med två. Oppositionen hävdade, |
att dessa skatter inte skulle verka inflationsdämpande men motverka |
rationaliseringssträvandena och därmed produktionsökningen, drabba orätt-
vist, särskilt för landsbygdens del, samt kräva en oproportionerlig mängd ]
arbete och kostnader. Elskatten trädde i kraft den 20 juni 1951 och utgår | |
med 10 procent för erlagda kraftavgifter för högspänd kraft, som huvud-
sakligen förbrukas inom storindustrin och för järnvägsdrift, samt med I öre
kilowattimmen för lågspänd kraft eller med omkring 10 procent av genom-
Snittspriset på sådan kraft. Förbrukningen av elkraft inom Gotlands län
blev skattefri och lättnader medgavs för vissa av Norrlands glesbygder.
Inkomstökningen kalkylerades till 65-700 Skr per di.
Den tillfälliga bilskatten betyder att skatten på personbilar, tyngre
motorcyklar, lastbilar och bussar samt släpvagnar fördubblas. Fordon som
var registrerade den 1 juli 1951 eller registreras under budgetåret 1951/52 |
blir skattepliktiga, och inkomstökningen, beräknad till TOS milj: kr.; skall $
inte tas i anspråk för vägväsendet. Ett bisyfte med skatten var enligt |
Propositionen att minska efterfrågan på personbilar och tyngre motorcyklar. i
En rad portohöjningar genomfördes med mindre svårighet. Endast |
högern och folkpartiet gick mot Kungl. Maj:t och reserverade sig för
generalpoststyrelsens mindre långtgående förslag. Portot för brev, inrikes ;
brevkort och minimiavgiften för riksförsändelse, innehållande affärshand-
lingar, steg med 5 öre från den I juni. Lokalportot slopades och avgifterna ;
för postpaket, postanvisningar, postförskott, rekommendation, assurans |
och postgirokort höjdes. Postbefordringsavgifterna för tidningar gick den |
till statsverket eller omkring 4 milj., av vilka 2 milj. får höja lotterimedels-
fonden till 9.5 milj. kr.
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
