Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konserver av Fil. mag. Carin Boalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvalitet etc. Man kan dock hoppas på att förhållandena
snabbt skall förbättras. Tillkomsten av Svenska institutet för
konserveringsforskning (SIK) kommer helt säkert att spela ;
stor roll genom att man bedriver forskning inom detta vid-
sträckta område. SIK drives med anslag från staten och från
konservindustrien. Institutet arbetar i första hand för att ge
industrien underlag i produktionen vilket på längre sikt
kommer konsumenterna till godo. Studier ur konsument-
synpunkt bedrives bl. a. vid Statens institut för folkhälsan,
där främst de hygieniska frågorna bevakas. Aven vid Hem-
mens Forskningsinstitut har man i samarbete med de två
förutnämnda institutione:na tagit upp studier av den indu-
striellt förberedda maten. HFI ser frågorna helt ur hus-
hållens synpunkt och vill försöka klarlägga, vilka typer av
produkter, som behövs, hur de bör vara beskaffade och hur
hushållen bäst skall utnyttja dem.
Det är av intresse att å ena sidan studera hur efterfrågan
ter sig inom olika hushållsgrupper och hur de färdiga pro- het
dukterna används i mathållningen och å den andra att få för
en överblick av det, som för närvarande bjuds på mark- bet
naden. Hushållens konsumtion av färdiga produkter har I
ökat tämligen snabbt, i stadshushåll med c:a 20 procent från vac
1940 till 1950. Man köpte 1940 en mycket liten del — c:a 3 per
procent — av hushållens behov av frukt och bärinläggningar ma
i färdigt skick medan man 1950 köpte 14 procent färdigt. I
Men fortfarande är det en mycket begränsad del av matut- sun
gifterna — c:a 7 procent — som lägges ner på färdiga pro- re
dukter. kor
; På de senaste åren har man i allt högre grad märkt att son
även större hushåll, framför allt där husmodern har förvärvs- De
arbete, köper färdigt. För de förvärvsarbetande husmöd- väl
rarna skulle bättre kvalitet och lägre priser på dessa pro- int
dukter spela stor roll. Matlagningen är i regel det mest om
omfattande arbetet där en tidsvinst betyder allra mest. Som ska
exempel kan nämnas en studie i ett 5 personers hushåll utr
där mathållning på ordinärt sätt jämfördes med mathållning frå
där man så långt möjligt använder industriprodukter. Mat- val
lagningstiden per dag reducerades från 234 timme till 114 ter
timme per dag. Men prisökningen var stor, c:a 1 kr person om
och dag. Det vill med andra ord säga att en husmor, som an;
lagar mat av vanliga råvaror har en timpenning motsva- näl
rande c:a 3:50 kr. Det ger en jämförelsemöjlighet med vad ska
man kan förtjäna utom hemmet. Dessutom kan man på |
motsvarande sätt jämföra vilka hemarbeten som är lönsam- Bri
mast att själv utföra. Den sortens kalkyler bör man göra ha:
i sitt hushåll även på andra arbeten, t.ex. sömnad, tvätt, eg
mangling, fönsterputsning o.s. v. där man har någon möjlig- hal
210
SE UI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
