Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägar till konstverket, av Nils Gösta Sandblad - Om motivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vägar till konstverket
fattnings genombrott. Hur mycket av hänsynslös naturalism ingår inte
i barockens stora orkesterstycken och vad lär oss inte rokokomåleriet om
ett tidevarvs natursvärmeri. Men överallt är det också fråga om
genomförd stil.
Sin särskilda tillspetsning fick detta problem emellertid först under
1800-talet, åtminstone delvis som en följd av fotografikonstens
framträdande och utveckling. Ett ord av den nyklassiske skulptören Canova
anger utgångsläget: »Om en skald i en tragedi för in meningar och ord
som brukar användas av underklassen på gatorna, skulle han med rätta
få förebråelser av en och var». På den väg mot ett allt intensivare
verklig-hetsstudium, varmed 1800-talet bjöd denna åskådning spetsen,
betecknar det tidiga genremåleriet med dess förkärlek för de vardagliga
ämnena och den okonstlade kompositionen ett första steg. Mot Canovas
ord kan ett yttrande av parisersvensken Per Wickenberg sättas upp;
(det bör inte vara någon av romantikens stora andar utan en det lilla
måleriets mästare, som här för ordet, ty realismen kom inte från
höjderna): »Jag skall säga dig, att det ligger mera naturligt
liv i denna åsnas blick än i de tårdränkta ögonen på dina beprisade
madonnor av Carlo Dolce, och långt mera naturlig gratie i hennes
Denna detalj ur bakgrunden till
en av Jan van Eycks
madonnabilder (Rolinmadonnan, Louvre,
Paris) antyder att luftperspektivet
under 1400-talet spelade en väl så
stor roll som linjeperspektivet för
nederländernas naturtolkning.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
