Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildkonsten i Peru och Mexiko i förspansk tid, av Stig Rydén - Mexiko och Centralamerika - Mayaindianerna — ett fredens kulturfolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stig Rydén
ej så starkt centraliserad som i inkariket. Aztekerna ville och kunde
fortsätta kampen mot inkräktarna även sedan deras härskare Montezuma
stupat för sina egna landsmäns vapen och fallit i spanjorernas händer.
Möjligheterna att få en exakt datering av de olika förspanska
kulturerna är större i Mexiko än i Peru, i första hand tack vare att såväl
mayaindianer som azteker hade en fixerad tideräkning i förspansk tid
motsvarande vår almanacka och att en del fornfynd, i första hand
mayanska stenstatyer, försetts med datumtecken. Man kan härigenom
med ganska stor säkerhet fixera gränserna även i tiden för denna kultur.
Grävningar efter vetenskaplig metod har också varit fler i Mexiko än i
Peru. I samband med dessa har man vid olika tillfällen på grund av
fyndomständigheter kunnat bestämma det relativa tidsförhållandet
mellan olika kulturer.
Teoretiskt räknar man med en primitivbefolkning i Mexiko av jägare
och samlare motsvarande den primitivbefolkning som en gång fanns i
kustlandet i västra Sydamerika. På detta kulturskikt följer här som i
Peru en arkaisk kultur, dvs. folk som bedrivit ett primitivt åkerbruk och
som känt till konsten att tillverka lerkärl och vävnader. Den arkaiska
kulturen i Mexiko kännetecknas bl.a. av små lerfigurer som anträffats
på olika platser i djupt liggande skikt, någon gång överlagrade av fynd
från yngre kulturepoker. Dessa figurer utgör de första bevisen på
förekomsten av en bildkonst i Mexiko.
Mayaindianerna — ett fredens kulturfolk
Mayaindianernas kultur torde leda sitt ursprung från höglandet,
dess utveckling från arkaisk kultur fram till den höga nivå som tempel,
palats, stenstatyer och keramikfynd utvisar, har emellertid skett i det
fuktiga, tropiska låglandet. Sin högsta utveckling når mayakulturen
under 300—600-talen, de tidigaste proven på mayansk bildkonst är
emellertid daterade redan till århundradena närmast före vår
tideräknings början. Tiden från år 600 fram till mitten av 900-talet är en
nedgångsperiod, varvid stora delar av det sydligaste mayaområdet
övergives av okänd anledning, för att sedan delvis återbefolkas under
en andra glansperiod från mitten av 900-talet fram till slutet av 11
ootalet. Inbördesfejder och ett från höglandet utgående »mexikanskt»
inflytande kännetecknar de följande seklerna fram till spanjorernas
ankomst.
De förnämsta proven på mayansk bildkonst utgör stenstatyerna, s.k.
stelae. Deras betydelse är oviss, de påträffas emellertid inne på
tempelgårdarna, varför de måste haft någon religiös innebörd. På de flesta av
dem finner man på ena sidan en stor, stående människofigur sedd fram-
Tidig mayansk stenrelief från
Palenque föreställande en präst.
De små relieffigurerna till höger
är hieroglyfer.
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
