Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildkonsten i Peru och Mexiko i förspansk tid, av Stig Rydén - Mayaindianerna — ett fredens kulturfolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Peru och Mexiko
Prov på en sida ur en mayansk
bildskrift med figurer bland
hieroglyfer. Göteborgs museum.
ifrån. Den är klädd i en praktfull dräkt vars detaljer och alla prydnader
är omsorgsfullt återgivna i förstorad skala i förhållande till själva figuren.
Händerna hålles vanligen böjda över bröstet och i armarna bär den
avbildade guden, prästen eller hövdingen ett »ceremoniföremål», som
i båda ändarna slutar med ett ormhuvud och som möjligen kan ha en
motsvarighet i det stavformade på tiahuanacuporten. I ormens gap
finns ofta ett huvud, som man kan identifiera som Regngudens eller
Solgudens. Särskilt påfallande är den yviga, praktfulla huvudbonaden som
i centrum har ett ansikte. På tidigare stelae har konstnären ännu inte
kunnat frigöra sig från blockets form. De framskjutande ögonen
påminner också något om de arkaiska figurernas, på senare stelae är
däremot figuren utförd i högrelief, den liksom träder åskådaren
tillmötes ur blocket. Hieroglyfer och datumtecken återfinnes som
dekorband på sidorna. Vid första påseende gör dessa stelae ett ganska
förvirrande intryck. Vad man genast fäster sig vid är det släta ansiktets
uttryck av lugn och gudomlig överlägsenhet, vilket framhäves av
klädedräkten med dess till överdrift utarbetade detaljer. På stelae har
mayaindianerna ännu icke frångått frontalitetsprincipen. På
reliefframställningar, där figurerna framställes i profil, har man däremot redan på
ett tidigt stadium lyckats ge figurerna liv och rörelse. Figurerna är
tecknade med en klarhet i linjerna som påminner om de fornegyptiska
reliefernas, genom sitt bemästrande av perspektivproblemet och sin
starkare naturalism överträffas dessa dock av de mayanska. Man märker
detta särskilt på den sid. 74 avbildade tidiga mayareliefen från Palenque.
Liksom på de egyptiska relieferna har man på dessa ofta åstadkommit
större livaktighet och en större dekorativ verkan genom att vrida den
avbildade personens axelparti, så att detta ses rakt framifrån medan
kroppen i övrigt är i profil (se. sid. 56). Samtidigt märker man
emellertid på mayarelieferna en rädsla för tomma ytor kring figurerna, man
försöker här liksom på de peruanska genrevävnaderna fylla dessa med
småfigurer. På de mayanska relieferna användes härför datum- och
hieroglyftecken, vilka vart och ett för sig är ett självständigt
reliefkonstverk i miniatyr. Mayaindianerna hade böcker, men blott tre av
dem har bevarats till eftervärlden. Bland de hieroglyfer och
datumtecken som fyller dessa finner man även gudabilder. Det är möjligt
att det är förekomsten av denna bokliga bildkonst, som gett upphov
till reliefkonstens mera mjuka figurframställningar. De peruanska
porträttbetonade figurkärlen visar att konstnären nått fram till en
individuell uppfattning av modellen. Så långt når emellertid inte den
mayanska och inte heller den aztekiska konsten. Deras människor
förefaller stöpta i en och samma form. Den mayanska bildkonsten och
arkitekturen utmärker sig för övrigt för sitt överdrivna betonande av
detaljer och en anhopning av dylika och för sin fabuleringskonst. Till
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
