Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildkonsten under antiken, av Alfred Westholm - Hurriter och hettiter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alfred Westholm
Hurriter och hettiter
Först under de sista tjugo åren har man kommit de komplicerade
historiska och konsthistoriska problemen in på livet, vilka rått i östra
Mindre Asien och bergsländerna öster därom. Vår närmare kännedom
om dessa länders förhistoria har även kastat nytt ljus på förhållandena
i Mesopotamien och Nordsyrien.
Redan under tredje årtusendet f. Kr. rådde på vissa platser på Mindre
Asiens högslätt en märklig högkultur, som närmast synes ha fått sina
impulser från nordöst. Särskilt inom konsthantverket har denna kultur
åstadkommit storartade ting. Denna kultur omstörtades emellertid
kort efter 2000 f. Kr. av ett från väster invaderande folk, vilket under
de närmaste tusen åren var det kulturbärande inom området. Det
var hettiterna, vilkas historia och kultur, ännu för 40 år sedan nästan
helt okänd, numera framstår som en av hörnstenarna vid bestämningen
av Främre Orienten under 2:a årtusendet f. Kr. Hettiternas politiska
makt varierade visserligen under olika perioder och bröts så tidigt som
omkr. 1200 f. Kr., men kulturellt har de varit av stor betydelse flera
århundraden därefter.
Den hettitiska epoken från 2000—1200 f. Kr. kan man numera indela
i tre huvudperioder, en indelning som är viktig för bildkonstens
vidkommande. Den första av dessa perioder omfattar det gammalhettitiska
riket (2000—1600). Under denna tid skedde en mäktig politisk
utveckling, men kulturellt synes riket ännu ha varit relativt outvecklat och i
varje fall i starkt beroende av den kultur som härskade under 3:0
årtusendet. Några säkert rent gammalhettitiska bildverk av större
betydelse känner vi inte.
Under den nästa perioden (1600—1400) synes det hettitiska riket
ha kommit i starkt beroende av Mittannirikets hurritiska kultur. Det
är möjligt att landet under denna tid helt varit erövrat av detta rike
och det är nu som den egentliga hettitiska bildkonsten uppstår.
Vad känna vi då till om de kulturella förhållandena i Mittanniriket,
som i sin tur påverkat den hettitiska kulturen? Forskningen på detta
område är relativt ny och meningarna gå ännu i sär i många stycken.
Den plats som lämnat oss de viktigaste monumenten för bedömandet
av bildkonsten i Mittanniriket är Tell Halaf, en ruinkulle på högslätten
mellan Eufrats och Tigris översta lopp. Olika forskare ha starkt
varierande uppfattning om åldern på de olika monumenten från Tell
Halaf, men mycket talar för att de äldsta monumentalstatyerna skola
hänföras till perioden 1800—1400 dvs. just den tid då den hettitiska
konsten i Mindre Asien mottager så starka impulser från Mittanniriket,
med dess hurritiska befolkning.
104
PERIODSCHEMA
Gammalhettitiska riket
2000—1600 f. Kr.
Mellanhettitiska riket
1600—1400/. Kr.
Senhettitiska riket
1400—1200 f. Kr.
Subhettitiska perioden
1200—750 f. Kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
