Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildkonsten under antiken, av Alfred Westholm - Hurriter och hettiter - Assyrisk bildkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alfred Westholm
Dessa stildrag göra sig även gällande i relieferna, som i stort antal
anträffats i Tell Halaf. På detta område finner man dock en större
frihet i utförandet. Den vilda suggestiva kraften är alltid där som ett
signum för hela denna konst. Det formala synes dock vara starkt
betingat av de religiösa förutsättningarna.
Om Tell Halaf är huvudmonumentet för den hurritiska konstens
hemland, har Bogazköy, där hettiternas huvudstad låg, lämnat det
viktigaste materialet till vår kännedom om den hettitiska bildkonstens
utveckling under tiden 1400—1200 f. Kr. Ett flertal delvis bevarade
monumentalbyggnader vittnar där om de mäktiga konungarnas
verksamhet. Flera av dessa monument var försedda med nu delvis bevarad
skulptural utsmyckning. Portarna flankerades av dörrväktare, lejon
eller krigare i full rustning framställda i hög relief delvis i enlighet med
de egyptiska principerna. I stilen är dessa skulpturverk betydligt mera
realistiskt utförda än de rent hurritiska. Människokroppen framställes
ofta med fin artikulering och med många realistiska detaljer, vilket
även kommer fram i återgivandet av klädedräkt och vapen.
I klipphelgedomen Yasili Kaya öster om huvudstaden finns det
största hettitiska skulpturmonumentet i form av en väldig relief
inhuggen i fasta berget. Bildsviten utgör en sorts den hettitiska religionens
Pantheon där gudar och gudinnor från var sitt håll kommer tågande
i processioner och möts i mitten. Dessa reliefscener tillhör en relativt
tidig del av den hettitiska epoken.
Omkring 1200 sönderföll det mäktiga hettitiska riket. Den centrala
ledningen förlorade kontrollen över de perifera områdena som därmed
uppdelades i mindre stadsstater, som dock länge förblevo i starkt
beroende av den hettitiska konsten och kulturen. Denna subhettitiska
kulturblomstring är särskilt markant i gränsområdena i Nordsyrien
där märkliga bildverk anträffats på ett flertal platser. Den hettitiska
karaktären fortlever starkt i dessa monument och har stundom på ett
egendomligt sätt fördjupats. Till de mest intensivt uttrycksfulla
skulpturer man över huvud taget känner hör sålunda den jättelika
guda-statyn från Sendjirli och den s.k. Molok funnen vid Charchemish.
Båda dessa platser liksom andra ruinkullar i närheten har lämnat ett
mycket stort antal hettitiska bildverk både i friskulptur och relief.
Assyrisk bildkonst
Under de århundraden den sumeriska konsten blomstrade i södra
Mesopotamien bodde de semitiska assyrierna i norra delen av landet
där de omkring 2700 grundade staden Assur. Under denna tid var
ayssrierna i starkt kulturellt beroende av södern. Politiskt växte dock
Detalj med musikanter från en
relief från Sendjirli.
Den stora gudastatyn från
Sendjirli, nu i museet i
Konstanti-nopel.
IO8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
