Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildkonsten under antiken, av Alfred Westholm - Assyrisk bildkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antiken
PERIODSCHEMA
Gammalassyriska
perioden
2200—logof. Kr.
Mellanassyriska
perioden
89°—75°f Kr.
Senassyriska perioden
750—612/. Kr.
deras betydelse, först efter det amoritiska rikets fall, men främst sedan
de tillsammans med hettiterna delat upp det en gång mäktiga
Mitanni-riket omkr. 1370, och efter det hettitiska rikets undergång omkr. 1200.
Under de närmaste århundradena följde en rad mäktiga krigarkungar
som på kort tid höjde Assyrien till Främre Orientens dominerande
makt. Nästan alla dessa konungar manifesterade sin makt genom
väldiga byggnadsföretag. Magnifika palats och städer framskapades i
tur och ordning på olika ställen. Ofta blev deras glansperiod av relativt
kort varaktighet, men de snabba växlingarna av de olika storkonungarnas
residens hade dock för bildkonsten den konsekvensen att ständigt nya
massor av bildverk erfordrades för prydandet av palatsen.
Den assyriska storhetstiden kan inspännas mellan relativt snäva
gränser. Den börjar med den förste store erövraren, Tiglatpilesar I
(1116—1090). Hans regering efterföljdes av en kort svaghetsperiod
men med 800-talet stiger rikets betydelse åter. Den sista höjdpunkten
inträffar under 700—600-talen och varar tills hela riket dramatiskt
och plötsligt störtades av mederna 612.
Den assyriska bildkonsten är främst uttryckt i de mäktiga, i gigantisk
skala utförda fabelväsen, som uppställdes som väktare vid ingångarna
till palatsen. De var avsedda att ses från alla sidor, men var dock
inbyggda i murarna. De karakteriseras främst av högtidlig stilisering och
monumental plasticitet. Stiliseringen är strängt genomförd i detaljerna
som, ofta pinsamt noggrant utförda, gör monumentaliteten torr och
intresselös. Vid sidan av dessa enorma skulpturverk förekom även
magnifika bilder i rundskulptur av de assyriska härskarna. De bygger
formellt helt på motsvarande sumeriska bilder men ha på ett helt annat
sätt än dessa tagit fasta på skildringen av kraften och den fysiska styrkan
hos de avbildade kungarna. Grymheten och hårdheten är lika talande
ur dessa bildverk som den självmedvetna makten, oemotståndlig för
Ryttare och fotfolk ur den
assyriska hären. Detalj ur relief från
600-talet f. Kr. Louvre, Paris.
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
