Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildkonsten under antiken, av Alfred Westholm - Assyrisk bildkonst - Det förhistoriska Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alfred Westholm
ur många sår släpar sig fram under hiskeligt vrålande. Andra djur såväl
tama som vilda, är förträffligt karakteriserade. Det vimlar av gaseller,
vildåsnor och intressanta bilder av kameler förekomma även.
Stridsbilderna ge ett starkt uttryck för våld och brutalitet som väl
stämmer överens med vad vi för övrigt veta om assyriernas karaktär.
Livfulla och detaljrika bilder av en stads belägring ge en utomordentligt
god föreställning om stridsmetoder och försvarsarangcmang i städerna.
På stegar söka belägrarna äntra murarna under ett regn av pilar från
murarnas krön. På simdynor av lädersäcker tar sig andra över den
farofyllda floden. Överallt spännande situationer som återges med naiv
livlighet.
En relief berättar om svårigheterna att förflytta en av de gigantiska
fabeldjuren som inbyggdes i palatsen. Kolossen dras på en vagn där
den fastgjorts. Det är ett massuppbåd av människokraft som får utföra
detta slavarbete under vaktmanskapets piskor. Böjda under de långa
draglinorna stretar de framåt. Den som med egna ögon sett hur sådana
tunga stenkolosser i våra dagar fraktas från utgrävningarna för att
ställas upp i museerna får ett intensivt intryck av hur sann och realistisk
en sådan bildscen måste ha varit.
Rikedomen på detaljer, noggrannheten i återgivningen av dräkter,
vapen, vagnar och hästmunderingar samt redskap och möbler av olika
slag gör de assyriska bildsviterna till utomordentliga kulturdokument.
Assyrisk krigare från 700-talet,
höjd över 2 meter. Louvre, Paris.
Det förhistoriska Grekland
Sedan 1920-talets början brukar man indela den grekiska bronsåldern
i tre huvudperioder, vilka i sin tur indelas i var sina tre underavdelningar.
Man brukar även skilja terminologien efter lokala grunder så att
periodschemat för området i fråga får följande utseende.
Tidig-, mellan-, sen helladisk kultur (grekiska fastlandet) I II III
» » » minoisk kultur (Kreta) »
» » » cykladisk kultur (de egeiska öarna) »
cyprisk kultur (Cypern) »
För bildkonstens vidkommande är särskilt den minoiska kulturen av
betydelse som inspirationskälla för hela området, även för det avlägsna
Cypern. Redan under tidigminoisk tid efter 2000 f. Kr. uppnår
bildkonsten en första storartad blomstring på Kreta, huvudsakligen i
anslutning till de stora palatsbyggena vid Knossos i norr och Faistos på
Mes-saraslätten i söder. Palatsen plundrades visserligen och förstördes omkring
1700 f. Kr., sannolikt av folk från det grekiska fastlandet, men de
återuppbyggdes i utvidgad och förskönad form. Under de följande århund-
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
