Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildkonsten under antiken, av Alfred Westholm - Den hellenistiska stilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alfred Westholm
i Syrien, i Egypten, i Mesopotamien och ända bort mot Indien, där den
grekiska konsten kom i kontakt med helt främmande kulturer. I alla
dessa områden mötte den grekiska konsten mer eller mindre starka
lokala konsttraditioner, sammansmälte med eller omformade dessa allt
i enlighet med styrkan och livskraften hos de senare. I flera fall var
mötet mellan den realistiska, perspektiviska grekiska konsten och de
stiliserade operspektiviska traditionerna i Orienten mycket olyckligt och
ledde efter en längre eller kortare tid av svårartad konflikt till en total
undergång av bildkonsten. I andra fall kvävdes den grekiska realismen
som sålunda, t.ex. i Egypten, ter sig som en kort parentes i en mycket
lång konstutveckling.
Starkast lever den klassiska traditionen kvar i Mindre Asien, där
under inverkan av flera av de stora skulptörerna, såsom Skopas, Bryaxis
och Leochares, en våldsamt patetisk stil utbildades med starka barocka
stildrag. Redan under senare hälften av 200-talet är tendenserna i
denna nya stil klara och tydligt företrädda i en serie bildverk, som
förhärligade de mindreasiatiska folkens strider mot gallerna. Berömda är
skildringarna av döende och sårade soldater, vilkas ansikten ge gripande
uttryck för smärta och vanmakt inför slutet. Stilen är lokaliserad till
Pergamon, huvudstaden i attalidernas rike. Höjdpunkten i denna
pergamenska utveckling möter oss emellertid i det mäktiga Zevsaltaret
Nike, votivstaty från Samothrake,
möjligen uppsatt som
segermonument av Demetrius Poliorketes
efter hans stora sjöseger över
Ptolemaios vid Levkolla utanför
Cypern, år 306 f. Kr. För en
senare datering talar stilistiskt den
magnifika draperibehandlingen.
Louvre, Paris.
Detalj av den stora frisen på
Pergamonaltaret, där
Giganto-machien är framställd. I mitten
ses Athena flankerad av Nike och
Gaia t. h. och Alkyonevs t. v.
Omkr. 180 f. Kr. Altaret fanns
före kriget delvis rekonstruerat i
Altes Museum i Berlin.
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
