Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildkonsten under antiken, av Alfred Westholm - Bildkonsten i Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alfred Westholm
Relieferna på Marcus
Aurelius-kolonnen från omkr. 175 e. Kr.
skildrar striderna mot
markoman-nerna. Konstnären har tagit fasta
på figurernas uttrycksfulla gester,
ansiktena är förvridna av ångest,
smärta, stridslust eller övermod.
några markerade gränser så att man får en känsla av en helt
sammanhängande, fortlöpande berättelse.
Den augusteiska tidens renässans av det klassiska Grekland
återupp-tages under andra århundradet av kejsar Hadrianus, som genom
vidsträckta resor i Orienten och i Grekland fått ett stort intresse för
dessa länders konst. Ofta vilar det dock något artificiellt och konstruerat
över de vid denna tid utförda skulpturerna och bristen på konstnärlig
spontaneitet är påfallande. Man får dock icke frånkänna den stora
skönhetsvärden. Under den senare kejsartiden, särskilt från Septimius
Severus tid och framåt börjar orientaliska drag åter vinna insteg i
Medelhavskonsten. Till en början ger sig dessa orientalismer tillkänna
mera på det ikonografiska planet än rent stilistiskt, men mot slutet av
200-talet och omkr. 300 är redan stilutvecklingen starkt på glid från
grekisk realism mot orientalisk stilisering. Rent östliga drag är lätta att
r54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
