Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildkonsten under antiken, av Alfred Westholm - Bildkonsten i Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antiken
Detalj från en väggmålning med
Akillevs på Skyros från
Diosku-rernas hus i Pompeji, nu i museet
i Neapel.
urskilja, inspirerade från Syrien, Egypten, ja, ända från det partiska
området i öster. Men detta innebär icke att Rom frånhänt sig
ledarskapet i den konstnärliga utvecklingen. Snarare har Rom så småningom
erövrats av österländskt tänkande vilket icke kunde undgå att sätta
spår i konsten. Romerska riket blev så småningom alltför stort för att
kunna behärskas av en enda smakriktning, dirigerad från huvudstaden.
De olika nationalkaraktärerna i provinserna blev mot kejsartidens slut
allt starkare framträdande och det torde knappast vara felaktigt att tala
om en direkt aggressiv reaktion i ytterområdena emot den av
kejsarmakten dominerade rikskonsten. Så fördjupas under senantiken
motsättningen mellan den universella hellenismen och de lokala krafterna
i den antika världens ytterområden. Denna utveckling inom konsten har
goda paralleller i senantikens religioner, som ofta från en obetydlig
början i något lokalt betonat kultcentrum så småningom spred sig till
mera väsentliga delar av riket och där uppträdde t.o.m. i konkurrens
med kejsarkulten. Det är symptomatiskt att de lokala stilarna inom
konsten ofta står i ett direktförhållande till de smärre lokala
helgedomarna. Allteftersom dessa lokala religioner fingo ökad betydelse även
i rikets huvudstäder kunde de lokala konststilarna så småningom
genomsyra hela riket. Härigenom var fröet lagt till den kristna
medeltids-konsten i Västeuropa och i Bysans.
Det klassiskt-grekiska måleriet i större skala känna vi endast från
litterära källor och i den mån det återspeglas i vasmålningar. Från
senare epoker äger vi dock en mängd kopior av de stora grekiska
mästarna. De flesta av dessa kopior har anträffats vid utgrävningarna av
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
