Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asiens bildkonst, av Bo Gyllensvärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Asiens bildkonst
Av fil. lic. Bo Gyllensvärd
id sekelskiftet skulle några europeer föra bort skulpturen av en
liggande Vishnu, kallad Ranga Nadas, från det förfallna by tempel i
södra Indien, där den varit uppställd sedan 1200-talet.
Den danske missionären Löventhal berättar härom: »Efter många
avslag gav de oss äntligen Ranga Nadas (bilden sid. 180). Männen ville
emellertid inte röra vid den. Slutligen läto de övertala sig, men så snart
de lyft upp den från basplattan, släppte de den ånyo och störtade
därifrån. Mr Cress och hans båda söner tillsammans med några män från
Hassan måste lyfta den till vagnen. Kvinnorna klagade och gräto och
kysste gudens fötter; männen ropade ’Govindah, Govindah’. (ett av
Vishnus många namn) och likt ett begravningståg fraktades vagnen
med den liggande statyn till Hassan.» I blixtbelysning ser vi här, vilken
roll de religiösa skulpturerna spelat i Indien ända in i våra dagar.
Trots att landet är överfyllt av dylika bilder, äger de en förankring hos
folket, som vi i Västerlandet sällan finner motsvarighet till. Detta
sammanhänger med den djupa religiositet, som utmärker de asiatiska
kulturfolken och i synnerhet de indiska. Nästan hela den
bildkonst — främst skulpturen — som skapats i Indien under äldre
tider, är religiös och gudabilderna är som regel verkliga kultbilder.
Konsten har vuxit fram ur ett behov att i bild levandegöra de stora
indiska troslärorna, i första hand buddhismen. Som all religiös konst
blev den tidigt bunden i vissa typformer, som gjorde den lättillgänglig
för den troende, men samtidigt blev ett hinder för den skapande
konstnären. Stränga regler utformades för skulptörer och målare (silpashåstras
och citralåkshanas), enligt vilka varje gudom eller händelse skulle
skildras på ett bestämt sätt. Den indiska konstnären förblev alltid anonym.
Att forma bilden av ett gudaväsen var för honom snarare en
kulthand-ling än en personlig skapelseakt.
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
