Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kelter, merovinger och karolinger, av Holger Arbman - Keltisk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kelter, merovinger och karolinger
Två kalkstenshuvuden ur de rika
fynden från Entremont, nu i
museet i Aix-en-Provence, som för oss
uppenbarar en helt ny keltisk konst,
starkare inspirerad från
medel-havsvärldens kulturer, än man
varit van vid, men också mer
personlig.
Stenpelare av röd sandsten från
ett gravfält vid Pfalzfeld i
Huns-rück, nu i museet i Bonn. Den har
ursprungligen varit krönt av ett,
troligen dubbelsidigt
människo-huvud. Om den varit rest som
gravmonument eller stått i en
helgedom är okänt.
från den grekisk-arkaiska konsten i dess etruskiska dräkt hos dessa
ansikten. De ha inte en fläkt av liv, men man skall minnas, att de en
gång varit målade och då haft ett helt annat uttryck. Nu finns endast
svaga spår av färgen bevarade.
Vid sidan av dessa skulpturer från Sydfrankrike känner man endast
en grupp mer betydande stenskulpturer från keltiskt område från trakten
Bonn—Koblenz—Heidelberg i Tyskland. Det är något helt annat, de
står närmare den keltiska konstens ursprungskälla i
Sydtyskland—Öst-frankrike. Inflytandet från Medelhavsområdet nådde endast svagt hit
upp. I Pfalzfeld i Hunsrück står ett stenmonument. Svällande keltisk
ornamentik i barock form, stora voluter och S-formiga figurer omger
en grov ansiktsmask, håret liknar en bladkrona och skägget har
utformats till ett palmettartat ornament. Söderns bildvärld har icke förädlat
denna framställning. Grova och onyanserade är också de övriga
människobilderna i denna grupp.
Det ligger i sakens natur, att de keltiska stammarnas ständiga och
vidsträckta vandringar skulle föra dem i kontakt med andra kulturer
inom vitt skilda områden och att de skulle taga starka intryck av dessa
möten med främmande företeelser. En jämn, lugn utveckling inom
den keltiska konsten kan man därför icke vänta sig att finna. Plötsligt,
någon gång under andra århundradet f. Kr., ställs vi sålunda inför
något nytt. Bäst representeras denna nya bildvärld av en stor
silver-kittel, som påträffats vid Gundestrup i en mosse på norra Jylland. Det
är tydligen den keltiska Olympens gudar som här framställts samt en
serie kulthandlingar, bland annat ett människooffer.
Runt kittelns yttersida är sju stora plåtar anbragta. De visar framställ-
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
