Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltida bildkonst, av Rudolf Zeitler - Tidig medeltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medeltida bildkonst
Av fil. lic. Rudolf Zeitler
Tidig medeltid
Den karolingiska tidens ansatser till politisk organisation, rättslig
ordning, andlig odling och konstnärlig verksamhet utgjorde en början
till uppbyggandet av en europeisk kultur efter den, som gått under
med romarriket. Men endast en början. Inom större delen av Europa
behövdes alltjämt ett kulturarbete från grunden.
Det är alltid svårt att ange orsaker för historiska händelser. Främst
var det i varje fall kyrkan som tog ledningen i den tidiga
medeltidens Europa. Inom kyrkan fanns kvar medvetandet om en stor
organisation, som hade sträckt sig över land och hav. Kyrkans språk,
latin, förstods av det högre prästerskapet i alla stiften, på Irland lika
väl som på Sicilien. Kyrkan förkunnade också en tro — åtföljd av ett
tankesystem och en samling moralbud — som kunde höja människorna
över deras trånga villkor. Kyrkan bevarade slutligen resterna av
antikens rättssystem, vetenskap, litteratur och konst.
Också den nya konsten kom till inom kyrkan. Den kom därför att besta
av kultbyggnader och kultföremål, för vilkas framställning man tog
det värdefullaste materialet och anlitade den skickligaste arbetskraften.
Varken samhället eller enskilda beställde eller ägde konstverk av
världslig karaktär. Folks vanliga husgeråd under tidig medeltid förefaller
ibland till och med enklare än under järnåldern.
Konsten kom också att präglas av det drag, som främst karakteriserar
den tidiga medeltidens andliga liv, dess starka auktoritetstro. Bibeln,
kyrkofäderna och, i andra hand, antikens tänkare gällde oomstridda.
Det skrivna ordet, sådant medelhavskulturen hade utvecklat det,
betraktades med vidskeplig vördnad. Man tänkte i de banor, som forn-
281
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
