Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltida bildkonst, av Rudolf Zeitler - England under 1200-talet - Tyskland under 1200-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudolf ^eitler
Över Wells’ hela fasad går band av nischer med figurer. Det är dels
höga tabernakelnischer, dels mindre fyrpassnischer, i vilka figurerna
står som i fönster. Den nedersta raden av figurer är förstörd. I fyrpassen
över dem står änglar. Närmast ovanför följer en rad av fyrpassnischer
med scener ur Gamla testamentet (i denna rad ingår den nämnda Marias
kröning, flankerad av evengelisterna). Högre upp finns två rader av
stora figurer i nischer, föreställande helgon, biskopar, konungar och
riddare. Överst syns en fris av nischer med scener ur de dödas
uppståndelse, som går över hela fasadens bredd. Ännu högre upp, på
mittskeppets gavel, står figurer från omkring 1400: änglar och apostlar som
Yttersta domens vittnen.
Fastän de engelska statyerna, liksom de flesta tyska (se nedan), inte
är infogade i något tektoniskt sammanhang — de »bär» inte
konstruktionen — beter de sig återhållsammare än de tyska. Reglerna för
ridderligt uppträdande binder dem fastare och tillåter mycket mindre
känslouttryck. I draperierna liknar de engelska figurerna de franska, men de
är allvarligare, stelare och utan den fina glädje, som utmärker de franska
skulpturerna. Inte heller tycks de vara medvetna om att tillhöra en
stor gemenskap. De talar mest om inre ensamhet och en sträng attityd
gentemot omvärlden. Kanske måste man vid tolkningen av dessa
skulpturer också ta hänsyn till att klyftan mellan stenmästarna och
uppdragsgivarna-herrarna i England var mycket större än i Frankrike: de talade
ju icke ens samma språk.
De engelska stenmästarna gav sitt bästa inte i figurerna, utan i
ornamentet. Här når de samma finhet och levande glädje som deras franska
kolleger. Ett exempel bland många är kapitälen i Southwellkatedralens
kapitelhus. Frisk naturiakttagelse förenas med osviklig säkerhet i den
ornamentala kompositionen: det gällde ju inte bara att forma kvistarna,
såsom man hade sett dem i skogen, utan också att ordna deras blad
och stjälkar till rytmiska mönster omkring kolonnhuvudena.
Tyskland under 1200-talet
Inte heller de tyska kyrkorna kan uppvisa ett lika omfattande
bildprogram som de franska. I mindre format finns ett sådant program på
Heliga tre konungars skrin i domkyrkan i Köln (tillkommet mellan
1190-och 1230; senare svårt skadat, stympat och otillfredsställande
restaurerat). Skrinets huvudmästare var Nikolaus av Verdun. Han kunde
bygga på Rhen- och Maastrakternas stora tradition i guldsmedskonsten,
men hans rika stil måste också ha påverkats av fransk unggotik (se
också bilden sid. 280.)
Guldsmedskonst betyder här inte enbart arbeten i guld, utan i
Engelsmännen förenade i sin rikt
utvecklade kapitälornamentik
naturtrohet och känsla för rytm.
Kapitäl med vinlöv från
kapitelhuset vid kyrkan i Southwell.
316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
