Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltida bildkonst, av Rudolf Zeitler - Tyskland under 1200-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudolf fyitler
figurerna bakom sängen nödvändiggör ett visst rumsdjup, men
skulptören förtar så mycket som möjligt av dess verkan. Helt annorlunda
har Strassburgmästaren burit sig åt. Han ger så mycket djup som
reliefen överhuvud vill tillåta. Han arbetar med fyra skikt i rummet.
Främst sitter en gråterska, som ju icke har någon viktig roll i och för sig
och som enbart torde vara införd av konstnärlig-psykologiska skäl: hon
uttrycker sorgetemat, hon ger sammanhang åt kompositionen, i det
hon betonar mitten, och hon tjänar till att klargöra rumsdjupet. Nästa
rumsskikt upptas av sängen med Maria och de båda apostlarna, som
bäddar henne tillrätta. I tredje skiktet befinner sig Kristus, i fjärde
övriga apostlar.
Reliefen har fått en mycket rik skugg- och ljusfördelning — vilket är
behövligt, om den skall hävda sig gentemot fasadens slutna murverkan.
Men ljuset och skuggan skapar också oro över scenen, och denna starka
rörelse har skulptören ingenting emot, ty han förlänar även figurerna
rätt oroliga ställningar (se däremot Paris!) och formar klädernas veck
i en strömmande mångfald. Apostlarna klagar och gråter, Kristus agerar
verkligen (i Paris tycks han endast vara stilla närvarande), och Maria
sjunker just nu tillbaka, medan hon i Paris redan ligger avsomnad.
Strassburg-tympanets mästare lägger alltså mindre an på det
högtidliga men lägger i stället mer kraft i känslouttrycket. Han är häftigare,
intensivare än sina franska läromästare. Det framträder hos honom och
hans kolleger gång efter annan, exempelvis i figurerna av Ecclesia och
Synagoga eller i gestalterna på domspelaren inne i sydtvärskeppet.
Yttersta domen kunde i Strassburg, på grund av platsbrist i själva
portalen, endast antydas genom Kristus mellan den frälsta Kyrkan och
den förtappade Synagogan. Så beslöt man, att framställa domen på
en i våningar delad pelare inne i kyrkan. Alltjämt är det fransk konst,
som har lämnat förebilden, men kropparnas rörelse är mycket oroligare,
gesterna mera talande, veckbehandlingen rikare, ansiktena upprörda.
Vad som förhärskar i den franska stilen är glädjen över den kommande
saligheten, medan den tyska mästaren gestaltar det skakande allvaret
inför de yttersta tingen.
Den oro, som hos Strassburgmästarna ännu döljs under måttfulla
former, hämtade från Frankrike, bryter ut fullt i Bambergdomens
skulpturer (o. 1230).
Bambergdomens östra korarm (Georgskoret) hägnas till höger och
vänster av två höga murar eller stenskrank. På dessas mot sidoskeppen
vettande fronter framställs de tolv apostlarna (på sydskranket) och
tolv av profeterna (på nordskranket), två och två i samspråk eller
dispyt.
Profeterna i Bamberg har — det får man inte glömma — sett dagen
samtidigt med de lugna och eleganta franska skulpturerna. Medan
Ecclesia {kyrkan) med sina
attribut, korset och kalken, vid
syd-portalen till Strassburgs münster.
Omkring 1230.
320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
