Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässans och barock, av Mårten Liljegren - Dynamisk verklighetstolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Renässans och barock
I de hastigt nedkastade
färgskisserna framträder Rubens’
barocka kompositionskonst kanske
med större spontaneitet än i de
stora, ofta av medhjälpare
fullbordade verken. Kvinnorna och
Moses. Nationalmuseum,
Stockholm.
väg att upplösas till omateriella färgblixtar, det måleriska seendet smälter
samman jord, luft, eld och vatten till en enda färg- och
ljusdunkelupplevelse. Det är endast en skenbar motsägelse, när Rubens i sina landskap
från dessa sista år låter träd, moln och terränglinjer förlora den tidigare
yvigheten och tala endast med de atmosfäriska egenskaper, som är
föremålens egna. Därvid framträder det flandriska slättlandskapets egen
ro och förebådar nästa konsthistoriska skede, i6oo-talsklassicismens.
Rubens’ mäktiga verk var alltför omfattande för att det skulle kunnat
i varje detalj utföras av honom själv. Kring sig samlade han en skara
begåvningar — själva starka personligheter och på intet sätt
»medhjälpare» i vanlig mening — som rycktes med av hans förkunnelse och
som både i sin självständiga verksamhet och i sin
gemensamhetsproduk-tion med huvudmästaren strävade efter samma mål som han. Starkast
hävdar sig specialister som djurmålaren Frans Snyders (1579—1657),
vilken ofta utfört fågel- och djurmotiv i Rubens’ kompositioner, eller
det aristokratiska 1600-talets främste porträttör Anton van Dyck (1599—
1641), som efter ungdomsåren i Antwerpen på egen hand drog ut till
de europeiska furstehoven och slutligen uppnådde ställningen som
hovmålare vid Karl I:s hov i London. I det berömda porträttet av konungen
känner man igen kompositionen från Tizians Karl V med trädkulissen
471
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
