Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommentarer - Vägar till konstverket - Primitiv konst - Peru och Mexiko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Vägar till konstverket.
Till den grundläggande konstteoretiska litteraturen på
svenska, på vilken denna i huvudsak refererade studie
bygger, hör: Yrjö Hirn: Konstens ursprung, 1902, och
Det estetiska livet, 1913, Sigurd Frosterus:
Regnbågsfär-gernas segertåg, 1917, Henrik Cornell:
Karakteriserings-problemet i konstvetenskapen, 1928, Lars-Ivar Ringbom:
Konstrevolutioner, 1938, Ragnar Josephson:
Konstverkets födelse, 1940, samt Gregor Paulsson: Konstverkets
byggnad, 1942, och Konsthistoriens föremål (Uppsala
universitets årsskrift 1943). Dessutom har använts Hans
Larsson: Intuition, 1892. Av den i dessa verk anförda
utländska litteraturen må endast Wilhelm Worringer:
Abstraktion und Einfühlung, 1908 och Heinrich Wölfflin:
Kunstgeschichtliche Grundbegriffe, 1915, betonas som
viktiga. Av populära konstpedagogiska skrifter och
uppsatser kan bl.a. rekommenderas: Axel L. Romdahl:
Konstmonologer i Göteborgs museum, 1921, Gregor Paulsson:
Handledning i konststudium, 1922, R. Broby-Johansen:
Vardagskonst-världskonst, 1942, Sixten Strömbom: Att se
på konst — att förstå konst (utgiven av Studiekamraten)
1942, samt Handledning i konsten att se på konst
(Natio-nalmusei utställningskataloger nr 61, 1938). De ledande
allmänna konsthistorierna på svenska är de ännu ej
fullbordade Bonniers allmänna konsthistoria, 1926 ff.,
och Gregor Paulsson: Konstens världshistoria, 1942 ff.,
samt för senare tider Bertel Hintze: Modern konst I—II,
1928—1930. De använda konstnärscitaten är i huvudsak
hämtade ur Robert Goldwater-Marco Treves: Artists on
Art, 1945, samt Arthur R. Howell: The Meaning and
Purpose of Art, 1945. Dessutom har uppgifter och citat
kunnat hämtas ur flera av de under de sista åren utkomna
konstnärsmonografierna på svenska såsom: Axel L.
Romdahl: Michelangelo, 1943, Alf Liedholm: Gustave
Courbet, 1945, Göran Schildt: Cézanne, 1946, Carl
Nordenfalk: van Gogh, 1943, Leo Swane: Matisse, 1944.
Citat har även hämtats ur John Kruse: Peter Gabriel
Wickenberg, 1901, samt Ragnar Josephson: Romantiken,
1926 (Delacroix) och Konstverkets födelse, 1940
(Cézanne).
Primitiv konst.
Trots att Sverige inte är något kolonialland har vi dock
två etnografiska museer av världsrykte, Statens
Etnografiska Museum i Stockholm och Göteborgs Musei
Etnografiska avdelning. Någon speciallitteratur på
svenska om den primitiva konsten har tidigare inte
funnits, med undantag av en mindre sammanställning,
Gustaf Bolinder: Naturfolkens konst, 1927. Ett större
arbete om den primitiva konsten i museisamlingarna i
Stockholm och Göteborg har nyligen utkommit: Primitiv
konst, 1948. Ett allmänt, nu nästan klassiskt arbete är
den finske forskaren Yrjö Hirns Konstens ursprung, 1902.
Den utländska litteraturen utgöres av monografier över
begränsade områden eller föremålsgrupper. Bland
arbeten om afrikansk bildkonst kan nämnas dansken Carl
Kjersmeiers olika publikationer samt arbeten av tyskarna
Leo Frobenius och E. v. Sydow. Den senare behandlar
även primitiva konstverk från andra områden än Afrika.
Den tysk-amerikanske forskaren F. Boas har i den
publi-kationsserie som utges av Instituttet for sammenlignendc
kulturforskning i Oslo offentliggjort en ingående analys
av nordvästindianernas intressanta bildkonst, Primitive
art, 1927, i vilken även mera allmängiltiga åsikter
fram-föres. Ett relativt lättillgängligt, mera allmänt hållet
planschverk över primitiv konst i Söderhavet är det som
publicerats av P. Portier och F. Poncetton, Décoration
océanienne. Förteckningar över mera speciell litteratur
återfinnas i de flesta större etnografiska handböcker, t.ex.
Buschans Illustrierte Völkerkunde. En utmärkt
orientering om det primitiva samhället, en nödvändighet innan
man på allvar tar itu med den primitiva konsten, lämnar
dansken K. Birket-Smith i sitt nyligen publicerade
arbete Kulturens vägar, 1943.
Peru och Mexiko.
På svenska finns blott ett enda arbete som uteslutande
behandlar den förspanska konsten i Peru och Mexiko,
docent Sigvald Linnés uppsats i det nyligen utgivna
arbetet Primitiv konst, 1948. Man har här också tillgång
till ett begränsat men synnerligen vackert bildmaterial.
De föremål som avbildas tillhör samtliga Statens
Etnografiska Museums samlingar i Stockholm eller Göteborgs
Musei Etnografiska avdelning. Den svenskfödde generalen
I. Thord-Gray har i sitt arbete Från Mexicos forntid,
1923, i populär form behandlat indiankulturen i det
forna Mexiko. Även detta arbete är rikt illustrerat.
Om inkaindianerna finns blott ett enda arbete publicerat
på svenska, Rafael Karsten: Inkariket och dess kultur,
1938, vilket behandlar inkariket mera ur allmän kulturell
synvinkel.
I utlandet har däremot publicerats ett flertal
specialarbeten om konsten och kulturutvecklingen i Peru och
Mexiko. En utmärkt översikt av kulturutvecklingen i det
Andinska höglandet får man i Philip Ainsworth Means:
Ancient Civilizations of the Andes, 1931, som dock bör
kompletteras med Handbook of South American Indians,
Vol. 2 (Bureau of American Ethnology, Bulletin 143: 2,
1946), vilket meddelar aktuella grävningsresultat och är
försett med utförlig litteraturförteckning.
Större utrymme åt konsten lämnar en rad tyska
567
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
