Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Romantiken
Ingres, Turkiskt bad, 185g.
Louvre, Paris. Kärleken till de
skulpturalt skildrade, nakna
kropparna var ett arv från nyantiken,
som hos Ingres förmäldes med ett
tidstypiskt svärmeri för det
orientaliska och fantasieggande i den
främmande miljön.
som genom töckenslöjor och ljusfenomen förvandlats till en symbol av
ett panteistiskt upplevt världsallt (Turner: Temeraires förlisning).
Den kan också ikläda sig känslosamhetens eller den naivt innerliga
religiositetens dräkt (Friedrich: Två män se på månen, Holman Hunt:
Kristus, världens ljus).
I själva verket är denna betoning av känslan och därmed av det
personliga momentet i konstverket det enda helt gemensamma
karaktärsdraget hos alla de konstnärer, vars verk vi bruka ordna in under den
konsthistoriska etiketten »romantiken». Den enande länken är alltså
snarare konstnärens sinnelag och inställning till sin konst än den yttre
dräkt, vari konstverken kläddes. Romantikens konstnärliga stil växlar i
själva verket från land till land och är inte längre europeiskt
internationellt bestämd så som varit fallet med alla de föregående stora
konstepokerna alltifrån medeltiden. Som många författare påpekat beror
detta på att romantiken är samtida med den nationella väckelse, som
följde i Napoleonkrigens spår. Man sökte medvetet efter vad man skulle
kunna kalla »sitt eget» utan att på samma oreserverade sätt som tidigare
hämta förebilder från ett internationellt ledande kulturcentrum. När
därför Delacroix säger: »Den som säger romantik, han säger modern
konst, dvs. intimitet, inlevelse, färg, strävan mot oändligheten, uttryckt
2
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
