Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner - Romantiska förebud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Romantiken
Romantiska förebud
Den egentliga romantiken har talrika förelöpare i enskilda konstnärer,
vars individualitet på ett eller annat sätt kom dem att skapa i den anda,
som senare skulle bli den dominerande. Men man kan också vid
1700-talets slut tala om en verklig förromantisk riktning inom såväl diktning
som konst, framför allt måleriet. En svärmiskt känslobetonad natursyn
föddes hos de människor, som levde ett alltmer förfinat, men också
alltmer förkonstlat och från praktiska realiteter lösgjort kulturliv vid de
ledande hoven i de stora huvudstäderna. Den närdes genom läsning
av tidens revolutionära filosofer och diktare, främst bland dem givetvis
Rousseau, vars apell: »Låtom oss återvända till naturen» blev ett fältrop
för de kulturellt livaktiga elementen inom societeten i alla de länder,
som stod under franskt kulturellt inflytande. Ur detta natursvärmeri,
som i stort sett inriktade sig på den pittoreska idyllen och ibland urartade
till en tämligen falsk ruinromantik, framgick två konsthistoriskt
betydelsefulla resultat, återuppståndelsen av landskapet som självständig
konstart och den trädgårdsstil, som kallats den engelska. Ett svärmiskt
intresse för den dunkla forntiden, framför allt sedan det funnit uttryck
i de på 1760-talet publicerade »Ossians sånger», vilka uppfattades som
originalpoem från en länge glömd storhetstid, kan spåras, om också
svagt, även i den bildande konsten. Också romantikens brinnande
intresse för exotiska länder hade en 1700-talsmotsvarighet inom konstens
värld i kineserierna. Slutligen får vi inte glömma, att denna förromantik
hade en tydlig känslobetoning, ehuru den i jämförelse med vad vi skall
komma att finna t.ex. hos en Delacroix förefaller att mera likna ytlig
sentimentalitet.
Hur denna förromantiska riktning, som hade sin vackraste blomning
i England, i själva verket under ett par decennier vid 1700-talets slut
kämpade med den frambrytande nyktrare och strängare klassicismen,
har redan skildrats. Klassicismen segrade och sekelskiftets stil blev
empiren, men när tiden var mogen för en omvärdering av konstens
mål och medel, återkom tendenserna från förromantiken med förnyad
styrka och på ett annat sätt än förut i takt med tidens andra stora
rörelser. Romantiken i sin nya form segrade i sin tur över klassicismen.
Av de enskilda konstnärsgestalter, som i sin gärning på ett alldeles
direkt sätt förebådat romantiken, ha de flesta behandlats i föregående
avsnitt, men en skildring av romantikens uppkomst måste ånyo stanna
vid deras verk och belysa den på nytt ur denna speciella synpunkt.
Främst bland dessa romantikens personliga förelöpare står Francisco
de Goya y Lucientes, den väldige spanjoren, som inte bara så gott som
ensam förkroppsligar sin tids konst i sitt eget land, utan som också i sitt
verk föregriper vad senare generationers konstnärer först så småningom
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
