Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner - Fransk romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Romantiken
Th. Géricault, Studie till
»Kapplöpning med oberidna hästar»,
1817. Museet, Rouen.
Målningen visar hur en på klassiska
ideal grundad komposition och
form spränges av romantikens krav
på häftig rörelse.
rum under stora festligheter på Corson i Rom. Den vilda skönhet, som
detta skådespel levandegjorde, har beskrivits av andra fascinerade
åskådare, och Géricault drömde för sin del om att fästa den grandiosa
synen på duken. Idén förverkligades aldrig så som han tänkt, men
de många studier han utförde, visar oss tydligare än andra verk hans
väg till Medusaflottens stil. Han lär sig i dessa målningar att ge uttryck
för en våldsam yttre rörelse och inre spänning och att förena en
skulpturalt kraftfull plastik hos människo- och djurkroppar med en livfull
belysning. Däremot återstår honom ännu att lära sig komponera sina
figurgrupper på djupet. Man har ännu kvar den känsla av målad relief
inför uppställningen, som var så karakteristisk för klassicismen.
Det förefaller som om Géricault hyst en stark dragning till allt som
verkade med en primitiv och ursprunglig egenart, av upphetsning
förvildade hästar, av hunger och törst torterade människor. Sitt stora
intresse för sådana motiv, som ur psykologisk synpunkt går utanför
det vanliga, har han framförallt visat genom en intressant serie
porträttstudier, utförda för en sinnessjukläkares räkning efter några av
patienterna på hans asyl. Géricault har gått till verket med den mest realistiska
skärpa, men samtidigt mildras dock intrycket av att han som romantiker
varit instinktivt tjusad av den värld bortom det vardagligt triviala,
som han anade bakom dessa sjukas eller svagsintas frånvarande, men
ändå så uttrycksfulla fysionomier.
Samma längtan efter, ja kanske behov av primitivt starka känslor
och samma förmåga att se en vild skönhet i det naket barbariska har
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
