Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner - Fransk romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gertrud Serner
C. Corot, Motiv från Ville
d’Avray, omkr. 1850—55. Sami.
Lazard, Paris.
Om Huet var den mest framträdande romantikern bland det aktuella
skedets landskapister, så var han dock inte den störste landskapsmålaren
överhuvud. Den titeln tillkommer ovedersägligen Camille Corot (1796—
1875). Fastän han var i full verksamhet under romantikens
blomstrings-tid i Frankrike, ryms han inte under begreppet romantiker. Hans
konsthistoriska plats är som en sammanbindande länk mellan den
klassiska landskapskonsten och realismen och han behandlas därför
huvudsakligen i annat sammanhang i detta verk. Den kolossala
uppskattning, som i vårt århundrade kommit honom till del, grundas
huvudsakligen på de egenskaper han utvecklat i sina studier. I dem förenas
en klassicistisk strävan efter precision och klarhet med en
atmosfärskildring, som förebådar mästarna från den senare sekelhälften,
framförallt därför att han klär den i en hög och ren färg, ofta ansatt med
full pensel i pastosa klickar. Liksom Constable leddes han alltså av sitt
intresse för ljusets och atmosfärens problem till att inse nödvändigheten
av att göra sina landskapsstudier utomhus, fastän han bibehöll de gamla
klassikernas system att måla de »riktiga» tavlorna hemma på ateljén.
Liksom Constable kom han därvid till slutsatsen, att man, för att kunna
få en sann bild av det man verkligen såg, måste använda en skala av
höga färger, som var de gamla landskapsmästarna mycket främmande.
Fastän förloppet av deras revolutionerande insatser därför har många
likheter, så blir dock deras resultat himmelsvitt olika, naturligtvis delvis
beroende på skilda konstnärliga temperament och den geografiska och
klimatiska olikheten hos de landskap de avbildade, men kanske ännu
C. Corot, Toaletten, 185g. Privat
ägo, Paris. Då konstnären lämnar
den topografiska synpunkten och
diktar in kvinnogestalten i den
silvriga skuggan av gröngråa
lövmassor når han den starkaste
kontakten med sin egen tid, medan
senare generationers konstnärer
knöt an till hans
verklighetsbeskri-vande, måleriskt kraftfullare
landskapsutsikter.
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
