Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner - Fransk romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gertrud Serner
F. Rude, Napoleon vaknande till
odödligheten, 1847. Fixin. I sin
förening av hjältedyrkan och ett
natursvärmeri, som i själva
skulpturen gestaltat ett klippblock, är
detta minnesmärke en typisk
romantisk produkt.
cismens klaröverskådliga, avbalanserade och ytmässiga gruppering. Men
samtidigt ser man på många sätt, hur starkt förankrad Rude dock var
i det klassiska. De harmoniskt byggda gestalterna, ynglingens nakenhet,
de äldre krigarnas antika rustningar, är yttre former, som ärvts från
klassikerna, men som av Rude på ett storartat sätt fyllts med ett nytt
innehåll.
»Marseljäsen» är den konstnärliga toppunkten i Rudes produktion,
men ur stilhistorisk synpunkt har ett annat verk av hans hand större
intresse, nämligen hans staty av »Napoleon, vaknande till
odödligheten» (1847), utförd för en napoleonsvärmande privatmans trädgård
i det lilla samhället Fixin. Napoleon är framställd liggande på en klippa,
höljd i sin uniformskappa, med lagerkrans kring hjässan och en örn med
brutna vingar vid fotterna. Med i döden tillslutna ögon reser sig hjälten
i en somnambul rörelse. Detta är ett försök att i plastisk form gestalta
en genuint romantisk syn, som idé halvt litterär, halvt mystisk, uttryckt
genom symboler. Försöket misslyckades för Rude, som inte hade geniets
förmåga att från grunden nyskapa en form, kongenial med innehållet
såsom t.ex. en Rodin i en liknande situation senare skulle vara mäktig.
Men som tidstecken är själva ansatsen intressant.
Barye har redan nämnts som målare, men han var också i lika hög
grad skulptör och visade därvid samma förmåga av intensivt livfull
karakteristik. Han har återgivit åtskilliga mänskliga gestalter, ensamma
eller i ofta dramatisk gruppering, men liksom i fråga om hans måleri
ligger tyngdpunkten hos hans djurskildringar. Han studerade lejon,
tigrar och ormar i Jardin des Plantes, bakom galler, men hans fantasi
återgav de fångna vilddjuren deras frihet och han skildrar dem i strid
eller med det fria djurets spända vaksamhet. »Han föreställer sig dem
stridande, slukande sitt byte, stegrande sig, retade och skrämmande.
Det är detta levande intryck av vildhet och styrka, som ger en
romantisk accent åt naturalistens verk», säger Paul Vitry (i Le romantisme
et Fart), därmed definierande Baryes konsthistoriska mellanställning.
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
