Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner - Tysk romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Romantiken
3- W. Schirmer, Landskap.
Privat ägo. Det typiskt
Düssel-dorfska landskapet är en ny
upplaga av det gamla nederländska,
endast mera detaljrikt än detta
och med mera teatermässiga
belysningseffekter.
registil och det samtida figurmåleriet hade på varandra under denna
tid och påminner om, att arrangerandet av tablåer med levande
statister var ett av samtidens mest gouterade sällskapsnöjen. Samma lust
för stillastående arrangement, som trots det levande inslaget ändå ger
ett besynnerligt välputsat och idealiserat uttryck för en konstruerad
verklighet, kan direkt avläsas även i figurkonsten. Trots att man vill
uppnå verklighetens sken, så Hyr man samtidigt från den oförmedlade
sanningen, från direktintrycket, och därmed omvittnar man sin egen
bundenhet i det romantiska. Den förkärlek man hyser för provinsiellt
präglade folklivsscener är också den ett barn av romantikens svärmeri
för det som är fjärran och fornt, en kompromiss mellan romantikens
känsla för det främmande och den nya realismens krav på reportage
från samtida verklighet.
Den som förde fram genremåleriet till betydelse inom
Düsseldorf-skolan, Adolf Schroedter (1805—75), hade ett realistiskt syfte med sin
konst, som han skapade i opposition mot Schadows idealiserade och
verklighetsfrämmande historiemåleri. Att han och hans meningsfränder
ändå icke lyckades skapa ett realistiskt måleri av samma
revolutionerande slag, som något senare skulle se dagen i Frankrike, berodde kanske
främst på att ingen inom skolan hade en Courbets självständighet, men
givetvis också på att romantikens idéer ännu levde med en styrka, som
gjorde att den enskilde icke kunde frigöra sig från dess allmänna
förutsättningar. Ett par av genremålarna gjorde emellertid trevande försök
att inte endast ta upp realistiska utan också vad vi skulle kalla sociala
samtidsmotiv, försök att skildra tidens samhälleliga problem i
brytningstiden mellan den nya industrialismen och det gamla hantverks-
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
