Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från realism till impressionism, av Bo Lindwall - Historiemåleriets dilemma - Bondemåleriet i England och Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från realism till impressionism
E. Meissonier, Seine vid Poissy,
Louvre. Meissonier nådde
världs-berömmelse med sina historiska
kompositioner, omsorgsfullt
dokumenterade i sin realistiska
utformning. Men ibland tog han sig
ledigt från sin uppgift att sprida
historisk kunskap och målade för
sitt okomplicerade nöjes skull
utan pretention utsökta landskap,
med fri touche och ett förakt för
alla detaljer, som är dubbelt
överraskande då man finner det just
hos honom, den mest pedantiske
av historiemålare.
Hos Meissonier har realismen nått slutpunkten. Den fotografiska
sanningen har tagit överhanden, även om man ibland måste erkänna
att konstnären i anspråkslösare ögonblick har gjort utsökta små ting.
Då naturalismen slagit igenom med sina krav på socialt betonad
samhällsskildring, som helst skulle gripa in i det politiska livet, var den
eskapistiska historiska tablån dödsdömd. Då naturalismen och dess
efterföljare impressionismen fått ge vika för antinaturalistiska stilar,
och konstnärerna åter flydde verkligheten fanns inte längre de gynnsamma
förutsättningarna för en historiemåleriets renässans.
Bondemåleriet i England och Tyskland
Det fjärde ståndet hade inte blivit delaktigt av de reformer och
förbättringar som till slut följde med revolutionerna 1789 och 1830.
Bondelivet hade under 1700-talet idealiserats på olika sätt. Rokokon hade en
uppfattning om bonden och bondkvinnan som var helt färgad av dess
herderomantik. Marie Antoinettes bondgård vid Petit Trianon i
Versailles’ park är ett utsökt bevis för den falska och verklighetsfrämmande
synen på lantmannens liv: pittoresk idyll bland vita lamm i vackert
väder. I mitten av århundradet hade Rousseau stigit fram med sin
förkunnelse och sitt maningsrop: Återvänd till naturen! Och bonden
tycktes de kulturtrötta aristokraterna stå naturen närmast av alla, han
var helt enkelt den rousseauanska naturmänniskan, fylld av renhet och
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
