Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från realism till impressionism, av Bo Lindwall - Det japanska träsnittet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från realism till impressionism
E. Manet, Porträtt av Emile
£ola, 1868, Louvre. fola var
personlig vän till flera av de
ledande konstnärerna av hans
generation. Han var deras försvarare
under kampåren och han har i en
roman »Eoevre» skildrat en
im-pressionists utveckling. I Manets
porträtt ser man författaren i sin
arbetsmiljö, inte mot en neutral
bakgrund, som i mera akademiska
porträtt. Miljön är fullkomligt å
la mode, med japanska
arrangemang. Intressant är den lilla
gruppen av bilder, som visar
Manets-Olympia i sällskap med Velazquez
och ett japanskt träsnitt, två av
konstnärens viktigaste
inspirationskällor (vidstående detalj).
längtan efter att förändra denna nya verklighet, vars heta färger och
intensiva ljus fascinerade dem. De behövde aldrig vara annat än
realister, fantasien hade mer än nog av de konkreta realiteterna.
Denna exotism var naturligtvis redan från begynnelsen turistbetonad,
hade en lätt etnografisk touche hos medelmåttorna. Allteftersom åren
gick blev konstnärernas orientaliska resor allt modernare. De nya snabba
kommunikationerna, ångbåtar och järnvägar, bidrog till att dra in de
främmande länderna i den europeiska konstens intressesfär.
Men det var inte bara de orientaliska folken som fascinerade genom
sin underligt främmande karaktär. I Paris väckte svensken Höckert i
mitten på 1850-talet stort uppseende med en målning från Lappland,
Gudstjänst i ett lappkapell. Och man skulle t.o.m. kunna sträcka sig
så långt att man påstår att för konstpubliken var folklivsmåleriet en
exotismens variant, som fängslade genom det främmande och färgstarka.
Exotismen under 1800-talets förra hälft var romantisk till sitt
innehåll, realistisk till sitt framställningssätt.
Courbets viktigaste insats var att han gjorde rent hus med all falsk
romantik och all idealism. Innehållet skulle nu vara präglat av tiden
och samhället. Man fick återge endast det påtagliga, det som man själv
kunde se. Då impressionisterna sökte nya uttryckssätt för den nya
verklighetsskildringen, var all idealism otänkbar. Den odlades i sockrad
upplaga endast av vissa populära salongsakademister. Den unga
generationen som lätt konstaterade att Courbet drivit sin realism till en
fulländning, som inte krävde ytterligare avslipning, sökte sin egen stil. Och de
första impulserna mot en ny stilisering fick man av en ren tillfällighet.
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
