Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kring 90-talet, av Åke Meyerson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kring 90-talet
o
Av fil. lic. Ake Meyerson
»IVIan står alldeles slagen, man förmår inte tänka, allt går förbi i ett
oredigt virrvarr.» Orden är en svensk konstnärs, skulptören Werner
Åkermans, som i ett stipendiatbrev hem till akademien söker redogöra
för sina intryck av konsten på världsutställningen i Paris 1889. Några av
hans kolleger, målarna Anselm Schultzberg och G. Th. Wallén, återger
samma hissnande känsla inför den svåröverskådliga masspresentationen
av internationell och fransk konst, som utgjorde en viktig del i detta
firande av hundraårsminnet av revolutionen. Men huvudvikten var
långt ifrån lagd på konstmanifestationer. Utställningen blev som sina
föregångare från seklets mitt framförallt en hyllning till tekniken, den
blev ett påtagligt bevis på utvecklingslärans och materialismens teser,
en optimistisk förkunnelse om människans förmenta möjligheter att
behärska och utnyttja den reella världen.
Som en symbol, värdig denna maskinernas och stålets tidsepok, reste
sig det på blotta 17 månader uppförda Eiffeltornet med sitt 300 m höga
skelett synligt från alla delar av Paris, medan den av ingenjören Cottancin
och arkitekten Durtert konstruerade maskinhallen, Galerie des
Machines, en över 400 m lång byggnad, på sina transporttraverser tillät
över 100 000 människor om dagen att gapande beundra teknikens
landvinningar och kanske också få en mer eller mindre klar känsla av tidens
kvasifilosofiska uppfattning av industriens möjligheter att förena
mänskligheten i en evig fred. Uppfattningen om teknikens ledande roll har fått
många samtida uttryck; bra är arkitekten A. de Baudots formulering
inför den första internationella arkitektkongressen, som var förlagd till
utställningen: »Arkitekten står tillbaka för ingenjören, han blir ersatt
av denne, ’l’homme möderne par excellence’ (den verkligt moderna
människan).»
231
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>