Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kring 90-talet, av Åke Meyerson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kring 90-talet
Paul Gauguins »Kvinna bland
vågorna», målad i Bretagne 1889,
är ett bra exempel på den
dekorativt syftande stil, som
kännetecknade Volpinigruppens utställning
samma år. Här möter dess typiska
kännetecken: de enhetligt målade
färgplanen, tydligt skilda från
varandra, detaljernas
undertryckande till förmån för
helheten, den höga horisonten, den
böljande linjerytmen och
inflytandena från österländsk, särskild
japansk, konst (vågkammarnas
skum).
gärna i; även om han gett sin badande kvinna några modellerande
färgtoucher på ryggen är hela bildgestaltningen byggd på de plana ytornas
verkningar. När Gauguin borta i Bretagne får höra att aktionen för
Manets duk vinner anklang, skriver han f.ö. till en av sina vänner i
Paris, Emile Schuffenecker, och utropar: »Vår kamp är slut, Manets
triumf på världsutställningen har krossat motståndet.» Följande år ger
han sig tid att kopiera den beundrade Olympia, nere på Tahiti går hans
tankar flera gånger till denna duk och därmed har man all anledning
att i Manets japanbeundran finna den första grunden till den syntetiskt
ytdekorativa riktning, som hade sin främsta företrädare i Gauguin under
90-talet.
Om känslorna hos en av besökarna på Volpiniuställningen kan man
inte sväva i ovisshet: Meisonnier, de detaljmässigt och petnoga återgivna
hästarnas skapare (sid. 138). Hans kritik kom Gauguin att formulera
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
