Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kring 90-talet, av Åke Meyerson - Symbolistisk impressionism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kring 90-talet
Auguste Rodin, modellstudie,
laverad teckning omkring 1910.
idealen trognaste i målarkretsen, Monet, var ännu helt opåverkad av
de strömningar som fört många in i den symbolistiska tankevärlden.
Men redan följande sommar sker en märklig förändring, då han med
»Höstackarna» inleder sina märkliga »seriemålningar», jfr. sid. 200.
Även om han härmed formellt sett inte fogade något egentligt nytt till
sin stil, måste man räkna dessa serier kring samma motiv som ett
innehållsmässigt sett symbolistiskt inslag. Han ville nå en syntes men nådde
den inte i ett enstaka verk utan i den noggranna redovisningen av
förändringarna av ett och samma motiv. Och därmed kan man räkna denna
sida av Monets produktion, »Popplarna», »Höstackar», »Näckrosorna»
och »Katedralen», som symbolistisk impressionism, tekniskt sett
»impressionistisk», innehållsmässigt av en symbolistisk karaktär.
»Varje verkligt stort konstverk har en karaktär av mystik. Man skall
alltid hos dem finna något av gudasänd inspiration.» Med dessa varken
särskilt originella eller preciserade ord avslutar skulptören Auguste Rodin
(1840—1917) ett längre uttalande om konstens väsen, där han blandar
självklara saker med en mängd dunkla och »filosofiska» tankar — något
som var mycket typiskt för symbolisternas tankeliv överhuvudtaget.
Under sina tidigare år, då han fullbordat sådana verk som »Mannen
med den krossade näsan», från 1864, och fram till de första utkasten till
»Helvetesporten», 1888, säger han mer rent ut att »skulpturen ingenting
annat är än en groparnas och bucklornas konst — konsten att framställa
alla former i ett spel av ljus och skugga». »Det gäller att återge rörelsen i
naturen, musklernas ögonblickliga spänning och liv, blodets och
nervernas pulserande under en genomskinlig hud, att fånga hela skeendet
249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
