Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kring 90-talet, av Åke Meyerson - Seurat och neoimpressionisterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kring 90-talet
Dansande clowner, teckning
omkring 1886.
sid. 262 är typiska resultat av Seurats rembrandtslika ljusdunkeleffekter..
Och med detta allvarliga svart-vita förenades en stel, högtidlig
organisering av bildytan, som ger de mänskliga gestalterna, både i teckningar
och målningar, ett trädockelikt utseende.
Seurats andra stora målning, kanske hans mest betydande, »En
söndagseftermiddag på ön La Grande Jatte», krävde nära två års.
arbete. Det gällde inte bara den stora slutgiltiga duken på över tre
meters längd, utan ett otal skisser i svart-vitt samt detalj utsnitt i färg.
De större studierna gjordes, liksom självfallet den stora duken, i ateljén,,
och hela företaget var också genom sin omfattning något mycket
främmande för tidsandan överhuvud. I jämförelse med Seurat kan man utan
överdrift säga att impressionisterna målade som fåglarna sjunger,
be-kymmerslöst och utan att vara tyngda av teorier. Deras krav på att ge
det konstnärliga uttrycket för en omedelbart upplevd sensation ersattes
nu av systematiskt, tålmodigt komponerande i ateljé, ja för Seurats del
t.o.m. i artificiell belysning.
Seurats arbetsmetod följde i stort sett den formel som Signac
preciserade vid ett senare tillfälle med följande: »En målares första handling
inför den tomma duken är att besluta vilka kurvor och vilka ’arabesker5
som bör dela upp ytan, vilka färger och vilka toner som bör täcka den»„
en underkastelse under kompositionella och dekorativa krav som mer
visar neoimpressionismens släktskap med volpinigruppen och
nabis-rörelsens män, jfr nedan, än med impressionisterna. Men man får inte
därför glömma andra samband med Monet och hans krets, som väl
närmast föresvävat namngivaren: den gemensamma motivkretsen, land-
265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
