Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kring 90-talet, av Åke Meyerson - Målarna i Pont-Aven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åke Meyerson
Emile Bernard, Bretagnskor på
ängen, Pont-Aven 1886. Lavering.
Samling Altarriba, Paris.
Målarna i Pont-Aven
Sommaren 1886 befann sig den unge Emile Bernard (1868—1941) på
fotvandring i Bretagne. Han hade gjort sig känd för ett oppositionellt
sinnelag under vinterns studier på Cormons målarskola, den akademiskt
torre läraren Fernand Cormon hade varit tvungen att relegera honom,
hans far hade resolut bränt upp hans palett och målarskrin och först
sedan han hotat att rymma hemifrån, hade han fått lov att fortsätta sin
konstnärsbana. Som sina nära vänner kunde han räkna de något äldre
målarna Louis Anquetin och Toulouse-Lautrec, båda vid denna tid
elever hos Cormon. Där hade han också gjort bekantskap med van Gogh,
som just kommit till Paris från Holland samma vår. Trots sin ungdom
var Bernard väl orienterad i den aktuella estetiska debatten, genom
Toulouse-Lautrec hade han lärt sig beundra de japanska färgträsnitten
och dagens »revolutionära» målare, impressionisterna.
På sin vandring kom Bernard en augustidag ned till stranden vid
Concarneau på Bretagnes sydkust, där han stötte på en målare i arbete
vid sitt staffli. Under samtalet förde denne Gauguins namn på tal, och
då han hörde att Bernard tänkte fortsätta till den lilla byn Pont-Aven,
gav han honom sitt visitkort: Émile Schuffenecker. Det skulle bereda
vägen för Bernard till den av Schuffenecker så beundrade Gauguin, som
på denna sin första flykt från civilisationen sedan några månader bodde
på värdshuset Gloanec i Pont-Aven. Det första mötet blev emellertid
knappast vad Bernard väntat sig. Gauguin vägrade att ta honom i
hand, och under sin månadslånga vistelse på värdshuset, som var livligt
276
Émile Bernard, Skiss till
träskulptur, 1888. Samling
Altarriba, Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
