Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kring 90-talet, av Åke Meyerson - Henri Rousseau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kring 90-talet
Henri Rousseau, Blommor, 1908.
Privat ägo, Jürich.
Henri Rousseau, Herr Juniets
ekipage, 1908. Privat ägo, Paris.
Det är dessa stilistiska särdrag, som kännetecknar vad man kallar en
naiv målning, termen använd av Rousseau själv, när han en gång kort
före sin död bemötte ett angrepp på sin konst: »Jag måste bevara min
naivité, min ursprunglighet.» Och denna stil var resultatet av ett envetet,
metodiskt arbete. Ofta gjorde Rousseau snabba skisser av nästan
impressionistisk karaktär inför motivet, och dessa låg sedan till grund för
genomarbetningen, »utbroderingen» i ateljén. Typiskt är också hans
metod att lägga upp ett porträtt. Han tog direkta mått på modellen och
markerade dessa på duken i förminskning. En god illustration till hans
krav på att en målning skulle vara ordentligt utförd i alla sina detaljer,
är hans spontana, lite medlidsamma yttrande inför Cézannes målningar:
»Jag skulle kunna ha fullbordat dem.»
»Herr Juinets ekipage» tillhör den stora grupp målningar i Rousseaus
produktion, där han valt motiv från den utkantsmiljö med dess småfolk,
som utgjorde hans närmaste omgivning. Som en ringa utfyllnad av den
knappa tullpensionen — redan 1885 hade han fått sitt avsked beviljat —
fick han då och då in några francs för ett porträtt eller en stadsvy, som
han lyckades sälja till grannarna i det förstadskvarter i kanten på
Mont-parnasse, där han slagit sig ner. I deras ögon var han en inte helt
obetydlig person. Till hans ateljé skickade man ibland sina barn för att de
skulle få musikundervisning, och hans små konserter och musikaliska
samkväm var ganska välbesökta. »Lektioner i tal, musik, målning och
sång» stod det på dörren till hans krypin. Själv spelade han någon gång
med i friluftskonserterna i Tuilerieträdgården, ibland kunde man möta
honom i ett gathörn spelande på sin fiol. Det finns gemensamma drag i
307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
