Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt eget århundrade, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Kretsen kring Matisse (l. e. å.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall och Lars Erik Åström
Max Pechstein, Badande kvinnor,
igu. Privat ägo, Tyskland.
Skillnaden i grace och konstnärlig
beräkning mellan Matisse och hans
tyska själsfränder framgår tydligt
vid en jämförelse mellan denna
robust mustiga genrebild och
Ma-tisses motiviskt liknande Dansen
(sid. 383).
kulturen tolkar han i uttrycksfullt rytmiska mönster av ljusa och lätta
färger, men hans konst har inte den upphöjda och tidlösa ro, som gör
Matisses konst så avklarad och skenbart problemfri. Kirchners
kompositioner är nervösare och mera tydligt konstruerade, han spänner sig till
det yttersta för att fånga naturens och livets sammansatta rytm. Av den
stora bron över Rhen i Köln har han inspirerats till dramatiskt-dekorativa
målningar, där brospannens väldiga bågar, ställningarnas vertikaler och
trafikledernas inåtsugande linjer mot domens tornspiror samverkar på
ett sätt som erinrar svenska betraktare om ungdomsverk av Isaac
Grüne-wald och Sigrid Hjertén. Milda toner av ljusblått, grått och rosa,
fullständigt fria från verklighetens färgskala bidrar till konstnärens syfte att
skapa en ny levande verklighet i sitt måleri. På samma sätt rytmiserar han
och överdriver rörelserna hos de dansöser han så ofta målar. Deras
ansikten är kantiga som negermasker och har samma utdragna
konkavi-tet, och Kirchner var också i sin grupp den som först visade kamraterna
på den primitiva konsten. Völkerkunde-museet i Dresden med dess
utomordentliga etnografiska samlingar spelade för medlemmarna av »Die
Brücke» samma roll som Trocadéro-museet för fauvisterna i Paris.
Kirchner bevarade sig dock omsorgsfullt för den expressionistiska kult
av det primitiva som många av hans kamrater hängav sig åt, och han
har gradvis återvänt mot en romantisk naturskildring. Den relativa
sa-longsmässigheten i hans arbeten, det eleganta och fyndiga, är mera
franska drag än tyska. Om en liknande kosmopolitisk smidighet vittnar
Max Pechsteins (f. 1881) konst. Han har varit den dekorativa
ytmässig-hetens popularisator i Tyskland och avståndet mellan honom och
392
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
