Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt eget århundrade, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Kretsen kring Matisse (l. e. å.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall och Lars Erik Åström
Albert Marquet, Bougie, 1925.
Privat ägo. Silverklara färgtoner
och ett rofyllt lugn i kompositionen
är genomgående i Marquets
måleri. Med några enstaka accenter
av mörk färg får han in litet
spänning i den milda harmonien.
direkta impulser. Dessa var i expressionistisk anda, och när de
sammanvävdes med intryck från kubisternas och futuristernas konst jämte den
egenartat bundna expressionism som utmärkte de gamla ryska ikonerna
— en konstart som nu hade blivit mogen för återupptäckt — kan det
måleri som därur uppstår knappast etiketteras under någon gemensam
rubrik. Det moderna ryska måleriet har många exotiska drag som inte
är avsiktliga utan är en följd av miljöbrytningen mellan österland och
västerland. De främsta insatserna att förmedla kunskap om de moderna
franska konstriktningar gjorde några privata storsamlare, av vilka
Stchou-kin var den främste med sin förnämliga Matissesamling. På ungefär
samma sätt som engelsmannen Duncan Grant och tysken Ludwig
Kirch-ner förgrovar ryska målare i någon mån den lätta spiritualiteten i det
franska måleriet, men deras arbeten utmärker sig genom välberäknad
elegans i den spänstiga sammansättningen av rörliga former. De ryska
scenkonstnärerna fick genom Sergei Diaghilews ryska balett enastående
tillfällen att visa sin dekorativa förmåga. Den främste var Leo Bakst,
som i sin blandning av orientalisk sensualism och arkaisk grekisk
stränghet kunde nå resultat i överensstämmelse med en del av Matisses
program. Han slår en brygga mellan fin de siècle och fränt 1900-tal, han
liknar både Beardsley och Matisse. Hela hans senare produktion var
emellertid ägnad åt teatern och blev därigenom bunden i dekorativ
hållning.
Benämningen vilddjur på Albert Marquet (1875—1948) verkar
tämligen malplacerad, både när det gäller hans tidiga fauvistiska måleri och
394
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
