Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt eget århundrade, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Tendenser mot gotik (l. e. å.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårt eget århundrade
A. Modigliani, Brudparet, 1913
—16. Museum of Modern Art,
New York. Den tvåfiguriga
kompositionen är rikare än vad
Modigliani vanligen brukade, men den
stelafrontaliteten, de maskliknande
ansiktena och den maskerade
kontrasten mellan ljusa och mörka
partier visar de kännetecknande
dragen för denne konstnär.
Denna gotik finns också på andra håll i tidens franska måleri. Mest
utpräglad träder den fram i Amadeo Modiglianis (1884—-1920) konst,
innerligt förandligad och vekt reserverad i sin anda men buren av en
formdisciplin lika stark som någonsin Matisses. Modigliani var inte med
i fauvisternas kärntrupp från början. Han var italienare av födsel men
kom till Paris 1906 just när fauvismen florerade för fullt, och han kom
att ta upp mycket av deras måleri utan att direkt sluta sig till kretsen.
Disharmonisk, nervös och till ytterlighet sensibel misslyckades han med
att forma sin privata tillvaro. Han blev en kaféhabitué och förföll snabbt
genom missbruk av sprit och gifter. De infödda franska målarna av
betydelse levde en relativt ordnad borgerlig tillvaro, trots att de naturligtvis
ställde sig utanför det konventionella samhället, fragment av hemliv och
huslig lycka kan motiviskt spåras i deras tavlor. Modiglianis korta
konstnärsbana förflöt i den internationella bohémens miljö. Av denna
bakgrund märks ingenting direkt i hans måleri, men den svårmodigt världs-
397
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
