Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt eget århundrade, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Mot det abstrakta (l. e. å.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårt eget århundrade
Robert Delaunay, Cirkelrytmer.
Guggenheim Museum of
Non-objective Act, New York.
färgkontraster) bildade Delaunay själv namnet simultanism på sitt
måleri. — »I det rena måleriet är det själva färgen och dess kontraster som
bildar den utvecklingsbara grundstommen och inte arbetet med gamla
hjälpmedel som geometrien. Färgen är form och innehåll. Den är helt
enkelt det tema som utvecklas och omformas, oberoende av varje
tolkning av psykologisk eller annan art. Färgen i och för sig är en funktion,
fylld av aktivitet i varje ögonblick, i varje utvecklingsförlopp.» — Med
denna förklaring av Delaunay själv blir sålunda hans skimrande
färg-ringar ett måleri fyllt av innehåll trots att det fullständigt saknar
föreställande element. Det blir en sorts musik i färg, och i sitt arbete om
kubismen har Apollinaire kallat denna art av måleri för orfism (av
Orfeus). Med stor konsekvens fortsatte Delaunay att måla på samma
sätt under hela sin följande verksamhet, dock med vissa inslag av
föreställande partier.
Samtidigt med Delaunay hade den tjeckiske målaren Frans Kupka
i Paris varit sysselsatt med samma problem. Också han tog färgringarna
till hjälp, och hans mest kända målning, »Newtons färgringar» från
1912, vittnar tydligt om hans bekantskap med teorier och experiment
på ljusbrytningens område. Målningen är en hyllning till Isaac Newton,
som var den förste som studerade ljusets brytningsfenomen. Kupkas i
isolering tillkomna måleri räknades likaså som orfism av Apollinaire. Han
arbetade emellertid inte bara med runda former och rörliga
sammanhang utan var också den förste som gjorde helt abstrakta kompositioner
med räta linjer och vinklar. Han har gjort en målning av vertikala plan,
som i sin radikala enkelhet i färg och form förebådar den abstrakta konst
som under 1920-talet skulle bli tämligen allmän och efter det andra
världskriget vakna till nytt liv som »réalité nouvelle». Kupkas måleri
har dock först mycket sent uppmärksammats, och något större inflytande
på sin samtid har det inte haft. I Frankrike har inte heller Delaunays
simultanistiska arbeten visat sig inspirerande förrän ganska sent. De tyska
modernisterna tog däremot starka intryck av honom. Parallellt med
honom arbetade hans hustru Sonia Delaunay, som väckte
uppmärksamhet med simultanistiska illustrationer till dikter av Blaise Cendrars
och andra unga poeter. Omkring 1914 gjorde hon också försök att diktera
dräktmodet med simultanistiska damkläder, som dock endast blev
kuriositeter.
De tidigaste helt abstrakta målningarna från 1900-talet gjordes av ryssen
Wassili Kandinsky (1866—1944). Vid trettio års ålder övergav han 1896
sin juridiska karriär i Moskva och reste till München för att studera måleri.
Efter studier hos Stuck, hos vilken han lärde känna den litterära
fin-de-siècle-stilen, reste han runt i Europa och upptäckte tidens moderna
måleri. Impressionisterna blev en stor upplevelse för honom och ännu
starkare reagerade han inför fauvisterna. Frigörelsen av hans måleriska
419
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
