Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt eget århundrade, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Picasso (b. l.) - Chagall (b. l.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårt eget århundrade
Pablo Picasso, Minotauromachy,
etsning 1933. Picassos kastningar
mellan klassicism och surrealism
fortsatte. Efter en lugn harmonisk
period i början av 1933, kunde
man i de klassiska kompositionerna
ana oroande inslag. Ett mörkt,
ludet tjurhuvud dyker upp:
Mino-taurus, den tjurhövdade mannen
som av kung Minos på Kreta
fodrades med människokött. Ångesten
inför vad som måste hända har fått
ett krampaktigt grepp om
konstnärens hjärta. Goyas
skräckfantasier står fadder för Picassos
30-talssurrealism.
Picasso», undertecknad av bl.a. Breton, Soupault och Max Ernst. Denna
indirekta invit till anslutning antog emellertid inte Picasso. Han höll sig
fri från alla engagement i gruppbildningar. Men efter den lugna
klassicismens avtynande och övergång i ett nytt kubistiskt stadium, blev
hans konst åter dynamisk och närmade sig surrealismen. Han tog
intryck av Max Ernsts collager men också av flera andra konstnärer.
Omkring 1927 gör han egendomliga kompositioner som han kallar
Metamorfoser, där det verklighetsbundna, det mänskliga, så gott som
helt eliminerats, men där han med stor omsorg bemödar sig om det
tredimensionella och om ljus- och skuggverkningar. Det ödsligt sterila
och gåtfulla kommer igen i hans »benknote»-stil, där han bygger upp
människoliknande gestalter av benknoteliknande delar. Det är spöklika
figurer vid havsstranden, beväpnade med glupska rovdjurskäkar,
skrämmande i sin plastiska påtaglighet och abstrakta overklighet. Surrealismen
skulle komma att genomsyra Picassos 1930-talsstil, den fick sitt mest
storslagna uttryck i etsningen Minotauromachy och den tonar ännu i
vår tids mäktigaste konstverk: Guernica.
Chagall
Liksom Chirico hade den med honom jämnårige Marc Chagall (f.
1887) kommit till Paris i kubismens triumfår, och liksom italienaren hade
han envist bevakat sin personliga integritet. Ingen av dem växte fast i
Paris, de förblev främlingar, hade sina rottrådar långt borta i tid och rum.
Chagall är ryss; han kommer från ett judiskt ghetto i en liten stad i guver-
455
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
