Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt eget århundrade, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Chagall (b. l.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårt eget århundrade
Marc Chagall, Jag och byn, 1911.
Museum of Modern Art, New
York. I de målningar som Chagall
gjorde under sina första Parisår
märker man tydligt influenserna
från kubismen. Chagall har tuktat
sin fantasikonst i den intellektuella
disciplinen; man ser det klart i
den abstrakta konstruktionen med
de levande irrationella detaljerna.
Medan Chagall befann sig i Ryssland bröt världskriget ut. Han
stannade kvar som mobiliserad och upplevde dess ryska final i den stora
revolutionen. Utan att ha minsta begrepp om politik sympatiserade han
till en början med de nya herrarna. Han blev så småningom utnämnd
till kommissarie för de sköna konsterna i Vitebsk och grundade en
målarskola, där eleverna tog starka intryck av hans eget måleri. Men då
de styrande fick litet mera tid på sig att skärskåda resultatet av hans
arbete i guvernementet och i skolan, slog de missbelåtna ned på honom.
Han hade inte motsvarat deras förväntningar. Han var inte en sann
Sovjetkonstnär. Han var för exklusiv, för litet folklig. Hans konst var
lättsinnig och saknade kontakt med revolutionen. Varför gjorde han
korna blå? Varför flög i hans tavlor män och kvinnor och kreatur högt
uppe i luften? Sådant kunde inte förekomma i Sovjet, och konstnärens
uppgift var att skildra det arbetande folkets liv och den ärorika
revolu
457
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
