- Project Runeberg -  Tidens konsthistoria : bildkonsten genom århundradena / II. Bildkonsten utanför Norden från omkring 1800 till våra dagar /
502

(1948-1950) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt eget århundrade, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Purismen och Fernand Léger (l. e. å.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bo Lindwall och Lars Erik Åström

Le Corbusier, Nature morte, 1920.
Museum of Modern Art, New
York. Som konstnär har den
bekante arkitekten alltid använt sitt
eget borgerliga namn Charles
Édouard Jeanneret. Denna tidiga
målning är betydligt stramare än
hans senare kompositioner.

Puris men och Fernand Léger

1 Frankrike fick 20-talets abstrakta konst en mildare, mera
lättillgänglig karaktär. Både Picasso och Braque hade modifierat sin kubism
till en sorts dekorativ expressionism, och båda hade de samtidigt laborerat
med klassicism. Det dekorativa draget var rakt motsatt den asketism som
kännetecknade kubismens följdföreteelser i andra länder. Man kommer
att tänka på både barock och rokoko inför åtskilliga sena arbeten av dessa
konstnärer. Mot dessa tendenser uppträdde purismen som reaktion.
Riktningens namn antyder dess renhetsiver. 1918 skrev målaren Amedée
Ozenfant och arkitekten Le Corbusier »Après le Cubisme» och i
tidskriften »L’Esprit Nouveau» utvecklade de vidare sina idéer, som står
i nära sammanhang med maskinålderns intresse för rena och effektiva
former. De ansåg att kubisterna hade förlorat kontakten med den stora
publiken på grund av deras alltför stora intresse för det finsmakaraktigt
estetiserande. Puristerna ville måla tavlor som alla skulle kunna förstå.
Deras konstverk föreställde därför endast vanliga nyttoföremål ur
vardagslivet, vaser, krukor, glas och maskindelar. Dessa för alla välbekanta
former ur industrialismens vackrare vardagsvara fogades samman i
stillebenkompositioner, som egentligen inte var så olika tidiga kubistiska
målningar. Skillnaden är huvudsakligen att kubisterna började analysera
alla dessa särskilda former, lösa upp dem och förvrida dem. Puristerna
är fastlåsta vid föremålens en gång givna former eller rättare sagt vid

Georges Braque, Nature morte på
bord, omkr. 1928. Statens
Museum for Kunst, Köpenhamn.
Alltsedan 1919 har Braque gjort en
mängd variationer på detta motiv,
ett gueridonliknande bord täckt av
frukter, flaskor och
musikinstrument. Alla avbildade föremål är
stiliserat ytmässiga liksom under
kubismens tidigare perioder, men
den rörliga linjerytmen blir
alltmer komplicerad.

502

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jun 8 21:20:30 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidkonst/2/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free