Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt eget århundrade, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Purismen och Fernand Léger (l. e. å.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårt eget århundrade
Fernand Léger, »Le grand
dé-jeuner», 1921. Museum of
Modern Art, New York. Med en för
ögat nästan plågsam skärpa har
Léger noterat mängden av föremål
och deras olikartade mönstring.
Trots att han delvis använder
per-spektiviska förkortningar, bryts
aldrig bildytans enhet.
dessa fragment ersätta helheten, det var ett nytt sätt att utforska
verkligheten. Léger har berättat om detta i samband med filmen Le ballet
mécanique: »Jag trodde att vilket försummat och vanvårdat föremål
som helst kunde ersätta ämnet. Dessa föremål som jag brukade måla
förde jag över på filmduken och gav dem en mycket beräknad rörlighet
och rytm, för att det skulle bli en harmonisk enhet. Det blev således
kontraster mellan föremål i reaktion mot varandra, som skapade en
fantasivärld med bildens påtaglighet. Den plana duken som är filmens
verkliga uppfinning var mig till hjälp för filmens konstruktion. Fragment
av ett föremål har också sitt värde. I och med att man isolerar dem, ger
man dem personlighet. Detta arbete kom mig att betrakta det rent
föremålsliga som ett mycket aktuellt och fullständigt nytt värde. Det ligger
en alldeles ny realism i detta att ställas ansikte mot ansikte med föremålet
eller ett brottstycke därav.» — Dessa hårt stiliserade och uppförstorade
föremål målade Léger i rena färger med omsorgsfull, nästan opersonlig
teknik. Samtidigt slöt han sig nära till puristerna, gjorde väggmålningar
åt Le Corbusier men hyste också starkt intresse för Mondrians måleri.
Några rent abstrakta målningar hade en stark likhet med
ingenjörs-ritningar, de var mycket tidstypiska i sin maskindyrkan. I sin senare
konst har Léger framför allt skildrat föremål och former i närbild.
Många av dessa verkar som de svävade rytmiskt i rymden — han talar
själv om »les objets dans 1’espace» — och står delvis i sammanhang med
surrealismen. Formerna som ofta slingrar sig hårt om varandra har en
elementär klarhet både i kolorit och plastiskt åskådlig form. Denna
virila skärpa har varit den ständiga grundtonen i Légers måleri.
505
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
