Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nordiska tanken, av Nils Gösta Sandblad - Konsten och den nordiska tanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Gösta Sandblad
Finländaren Albert Edelfelt, som
var skolad i en naturalistisk
tidsålder och hade svårt att i Viktor
Rydbergs yttre person återfinna
skaldens och tänkarens kännetecken,
våndades när han 1892 höll på
med det porträtt av den svenske
diktaren, som Nationalmuseum
beställt. Dock är även detta porträtt
ett viktigt exempel på internordisk
växelverkan, inte minst därför att
minnet av Viktor Rydberg följde
Edelfelt. När han 1899 i Paris
arbetade med en madonnabild med
herdarnas tillbedjan i bakgrunden
skrev han till sin moder: »Men
jag vill ha in något rytmiskt i det
hela — något av Rydbergs verkligt
sköna verser.»
De bildade efter, så gott de förmådde,
i rödfärgad furu arkader och fris.
Och ande och eld var säden de sådde
i höstarnas gråkalla dis.»
Men också de realistiska och expressionistiska stilarna ha först
efterhand och utifrån nått de nordiska länderna, och när de efterhand kom
hit upp måste de, åtminstone under äldre tid, ha uppfattats som lika
överraskande nya som de klassiska. Vi föreställer oss alltså, att
fransmannen Estienne de Bonneuil mottogs med samma entusiasm som
Donatus och Regnerus i Lund, när han med sina medhjälpare någon
gång på 1280-talet anlände till Uppsala för att i sin egenskap av mästare
leda arbetet vid den nya gotiska katedralen och ombesörja dess
utsmyckning — och detta därför att han representerade ett nytt ideal.
Parisuniversitetet var vid denna tid den utbildningsanstalt, till vilken Nordens
blivande prelater sökte sig liksom det övriga Europas. Redan planen till
den nya Uppsaladömen, som anses ritad omkring 1260, visar genom sin
franska karaktär hur ivrig man var att anpassa sig efter rådande skick
i kulturlandet, och det är endast en bekräftelse härpå, när man får veta
att två svenska studenter välvilligt lånade den franske konstnären
res
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
