Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår äldsta konst, av Holger Arbman och Erik Cinthio - Bronsåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holger Arbman och Erik Cinthio
Kivikgravens hällkista med sina
svårtolkade bilder.
i Danmark på lösa block och för övrigt enstaka eller i små grupper
spridda över hela Götaland.
Hällristningarna är knutna till åker och äng, och deras innehåll står
i stor utsträckning i direkt förbindelse med näringsfånget; de har ristats
i syfte att giva god äring, giva fruktbarhet åt åker och kreatur, kanske
också åt människor. På dem finner vi bronsålderns skepp, vapen, redskap,
kultföremål osv., men vi finner också handlingar, hela scener som
utspelas, bilder ur vardagslivet, t. ex. plöj are, fiskare, akrobater och
äkten-skapsscener återgivna i magiskt syfte.
Men hällristningarna har också understundom haft en annan innebörd,
de har utgjort ett led i dödskulten. I detta hänseende är Kivikgraven i
Skåne, som man kan datera till äldre bronsålder, bäst känd, och den
lämpar sig utmärkt som inledning, då man vill studera hällristningarna.
Nere vid kusten ligger ett stort röse, 75 m i diameter, och genom en
buktande gång kan man numera gå in i graven till den stora hällkistan, som
påträffades 1748 och iståndsattes 1931. Här möter besökaren på kistans
stenar ett bildsceneri, som omedelbart för tankarna till långt sydligare
områden, till Mykene och Hagia Triada sarkofagen på Kreta. Det är
helt naturligt att lundaprofessorn Sven Nilsson på 1800-talets mitt med
sin skarpa blick och livliga fantasi här återfann Baalsdyrkan och trodde
att kistan byggts och utsirats av fenicer, som bildat en handelskoloni på
Skånekusten. Även om det är nordbor, som huggit dessa bilder, har de
säkerligen på vägar, som vi icke kan följa, något samband med
medel-havskulturen. Redan en så märklig sak, fullkomligt enastående inom
bronsålderns konst, som att handlingar och symboliska figurer är
framställda som »tavlor», inramade med enkla eller dubbla linjer, visar klart
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
