Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår äldsta konst, av Holger Arbman och Erik Cinthio - Järnåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holger Arbman och Erik Cinthio
Starkt förstorade detaljer av
bildframställningarna pä två
guldbleck, från ett svärdfäste samt
ett band, som använts till
lagning av ett glas, från Snartemo,
Norge. Universitetets
Oldsaksam-ling, Oslo.
liten hopkrupen varelse, förmodligen en kvinnoskepnad, sitter med
uppdragna knän och långt hår, som faller ned mellan benen. Ställningen är
fångad med stor säkerhet, lägg märke till den svagt buktande rygglinjen,
som otvivelaktigt ger bilden ett naturalistiskt drag trots stiliseringen. Man
kan ej med den obetydliga kunskap vi har om tidens bildkonst passa in
denna figur i ett större sammanhang. Att man kan tro sig spåra
orientaliska drag hos henne är mer beroende av vår kunskap om t.ex. senare
persiska miniatyrer än av ett verkligt påvisbart faktum.
Till folkvandringstidens bildkonst bör man, för att få överblicken
något så när fullständig, också räkna de fina brickband av ylle, som
påträffats i två norska gravar, Evebö och Snartemo. Genom lyckliga
tillfälligheter har dess fragment bevarats och därför vet vi, att dräkterna
stundom varit försedda med granna bårder vilkas djurbilder, på vanligt
sätt stiliserade av vävtekniken, framställt stora djur med vilt uppspärrade
käftar och längs ryggen upplyftade svansar; det är lejonet, som funnit
vägen hit upp och man anar Bysans i bakgrunden. På ett kanske oväntat
sätt ger dessa små fragment färg åt den nordiska kulturen under
500-talet.
Vi har fått några spridda glimtar från folkvandringstidens bildkonst
här uppe i Norden, några få barbariska statyetter, bilder på brakteater,
här och där några små människofigurer, som undgått att bli rena
ornament samt två textilfragment, det är allt, frånsett figurer på de gotländska
bildstenarna, som skall behandlas i ett senare sammanhang. Resultatet
är magert; man hade kanske kunnat vänta sig mer under en tid då
nordborna kom i kontakt med Europa, då germanerna tog makten i stora
delar av romarväldet, då kyrkor började byggas och mosaikerna i
Ra-venna fästes vid murarna. Men här uppe gick utvecklingen i andra
banor, ännu låg Skandinavien långt ute i kulturens periferi.
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
